Aka buss i Costa Rica Vs Savedalen

I Savedalen:
Du inlder resan med att betala 40 kronor for en tur in till centrum vilket tar ca 15 min i lugn och fin korning langs en tydligt utmarkerad trefilig motorvag med viadukter for korsande trafik och gaende. Bussen ar for det mesta i tid( plus minus 5min) for om han skulle komma for sent blir vasttrafiks kontor nedring av bussakare som vill fa resan gratis. Busschauforen vantar lungt och fint till alla har gatt pa och tills de gamla sitter ner. Skulle det vara aningen for varmt pa bussen sa att man kan skymta en svettdroppe i pannn pa herrbuss sa kommer takluckorna omedelbart att oppnas eller AC pa de finare bussarna. Om det skulle uppsta nagot problem med framkomligheten under farden finnsdet tva losningar. Ar det ett rorligt hinder blinkar man lite latt med helljuset och foraren blir otroligt skenerad och flyttar sig omedelbart. har sker omkorningar enligt konstens alla regler och lagens langa arm. Viktigt att man inte anvander tutan mer an i verkliga nodsituationer. Ar det en gren pa vagen eller en borjan till ett hal skrivs det en rapport nar dagen ar slut. Nar farden skall avslutas trycker du vacker och stillsamt pa knappen och bussen stannar pa nasta hallplats. Skulle den inte gora det sa vantar du lydigt till nasta stopp och eventuellt papekar detta for busschauforen underfarden, om du ar en riktig harding. Efterat kanner du dig varken upp eller ner utan lite lagom nojd med att du inte rakade stota pa nagon du kanner men sjalva farden var som vanligt.

I Costa Rica:
Priset for billjetten ligger pa 60 kronor men for det priset far du en resa dar du korsar landet och resan tar 6timmar. Tidtabellen ar inte riktigt uppfunnen an men under utveckling sa man gar helt enkelt dit och vantar pa forsta basta. Har du tur stannar bussen men ar du en "lokal" utan eller med en liten vaska far du ta och hoppa pa i farten. Skulle svetten rinna sa mycket pa busschaforen att svetthandduken inte racker till oppnas dorrarna for att fa in mer luft. Detta sker dock utan forvarning sa star man vid dorren grad somthing for your life... Saker och ting ar alltid ivagen i Costa Rica sa tutan anvands flitigt och med gladje och du far rakna med att fa minst 7 tutningar tillbaka. Finns det plats kor man om, oavsatt om det ar utanfor vagen. Skulle det vara sa att det ar ett hal i vagen saktar man ner ca 3,5km/h och haller i sig bast man kan. For att stanna bussen rycker man i snoret och skulle detta vara nar hallplatsen sker det med en tvarnit ner till 5km/h och da hoppar man av i farten annars rullar bussen sakta vidare tills en irriterad busschafor stannar da han insett att du, i hans ogon, ar en fegis. Skulle han missa att stanna kommer en stor del av bussen att papeka detta for honom med ett mindre vral. Efter farden ar du overlycklig over att du lever och du kanner hur adrenalinet borjar lagga sig.

En busschafor n busschafor det ar en man med Costa Ricanskt humor.

Puss pa er fran Gunnar och Mysmuffin

inspiration

Nu letar dom efter Gud igen

"Nu letar dom efter Gud igen" sa Pertta plötsligt när i hängde i hans rum igår kväll. Jag tittade ut genom fönstret och skrattade. Han syftade på den feta strålkastaren som nattklubben Bongo Bar tänder varje helg när de har öppet. En ljuskägla som sveper över himlen och som syns från hela Jönköping med omnejd.
Tanken på att det skulle vara någon som letar efter Gud med denna enorma ficklampa är skrattretande. Men vi hade nog aldrig tänkt tanken om vi inte hade bott just i Jönköping - Sveriges Jerusalem.

//Flöjten

dom brukar kalla det motivation

Klockan ringde 06.45 i morse. Jag hade varit uppe till 01.30 kvällen innan. Men det första jag tänkte när jag vaknade var: "det är bara att göra det!". Gick upp ur sängen, klädde på mig, sminkade mig och gick upp till Studiegården. Öppnade instrumentförrådet och hade gjort klart hela min uppvärmning innan mina klasskompisars väckarklockor ens funderat på att ringa.
Är jag dum i huvudet eller motiverad?
Jag skulle nog säga att jag är målinriktad. För jag ska fanimej komma in på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm nästa år. Och då ska alla de där otrevliga drygäcklen få sig en dänga i huvudet för jag SKA slå dom!

/flöjten

Pipet i fickan

Piiip. Det piper till i telefonen, en kick av förväntan känns någonstans i magen. En liten känsla. Ett litet hopp. Ett litet hopp som dödas i samma sekund som man tar upp telefonen ur fickan. Fel person. Skit också.

/Flöjten

ödmjuk

Mats Rådberg och Rankarna - det är inte lätt att vara ödmjuk


ref. Det är inte lätt att vara ödmjuk, för den som är felfri som jag!
Jag längtar så hem till min spegel.. Jag blir vackrare för varje dag.
Och alla som ser mig vill ha mig, jag är en sjutusan till man!
Det är inte lätt att vara ödmjuk.. Men jag försöker så mkt jag kan.


Min tjej har stuckit ifrån mig, hon klarar väl inte att slåss med alla som springer
och skriker och bultar på dörren förstås. Men säg mig, vad ska jag med tjej till?
Jag har ju mig själv och mår bra. Och ska vi vara ärliga, tjejer?
Det är bara min kropp ni vill ha!


ref. Det är inte lätt att vara ödmjuk, för den som är felfri som jag!
Jag längtar så hem till min spegel.. Jag blir vackrare för varje dag.
Och alla som ser mig vill ha mig, jag är en sjutusan till man!
Det är inte lätt att vara ödmjuk.. Men jag försöker så mkt jag kan.


Jag verkar ibland lite ensam, men en cowboy är stark som en stut
För om jag skaffar mig vänner så blir jag en i mängden och då är det slut!
En del grabbar har pengar i pungen, men jag behöver inga kronor i min.
Jag tror det har nånting att göra med hur som jag fyller ut skinntajta jeans!


Det är inte lätt att vara ödmjuk, för den som är felfri som jag!
Jag längtar så hem till min spegel.. Jag blir vackrare för varje dag.
Och alla som ser mig vill ha mig, jag är en sjutusan till man!
Det är inte lätt att vara ödmjuk.. Men jag försöker så mkt jag kan.


XOXO Frillan med Prillan

att stå på scen = reklam

För varje ton du missar, för varje falsk ton du sjunger, för varje gång du spelar fel är du dålig reklam för dig själv.

Att stå på scen är att göra reklam för sig själv. Det finns alltid någon i publiken som kanske vill anställa dig för ett jobb, men spelar du fel kanske de tar en annan. Man vill inte att någon spelar fel på ens bröllop. Eller på ens pappas begravning.

Men det är också reklam i mindre skala. Om jag spelar bra, eller på ett visst sätt som är bra, så kan andra här på musiklinjen fråga mig om jag vill spela med dem istället för med de andra trumpetarna. Man måste hitta sitt koncept och köra stenhårt. Och alltid, promota sig själv, whatsoever.

Det kan vara svårt när man har dippar, kanske inte för att de i ensemblarna man spelar i lider av det, utan mest i vetskapen om att någon annan hade gjort det bättre.

//Flöjten

baka bröd och titta på film

snurra framåt foten i näsan och jag ramlar uppåt när jag simmar

biffen är den 21mars! (chillvin med tilltugg....hahha)

LEVERABELT ÄR ORDEN MED LUDD I MUNNEN

håret i naveln drar ner luddet från tröjan i naveln...det är sant!

markus helt ärligt från en chalmeris som är van att skriva rapporter: navelluddet circulerar gött runt naveln och sammlar upp ludd till naveln...som blir jävligt gött att pilla i som indierna kan jobba med och göra en jävligt go trjöja av, så jobbar vi chalmeriser...det ska va billigt också

jag har ruffsigt hår som en trasselsudd

PUSS I LEVERABELN!!

hIHG FIVE, DOUBLE O NARRETED BY BIFF I RÖVEN

ballibullballanballis

http://listen.grooveshark.com/#/song/Little_Yellow_Spider/403309



One, two, three, four

Little yellow spider, laughing at the snow
Well maybe that spider knows something that I don't know
'Cause I'm goddamn cold

Little white monkey, staring at the sand
Well, maybe that monkey figured out something I couldn't understand
Who knows?

Well, I came upon a dancing crab, and I stopped to watch it shake
I said, "Dance for me just one more time
Before you hibernate and you come out a crab cake"

And hey there, little snapping turtle, snapping at a shell
Ah, there's mysteries inside, I know
But what they are I just can't tell for sure

And hey ya, little baby crow, you're looking kind of mean
I think I oughta spit before you start letting off your steam
For sure

And hey there, little sexy pig, you mated it with a man
And now you're got a little kid with hooves instead of hands
And oh, all of the animals
All of the animals

And hey there, little mockingbird, they sing about you in songs
Ah, where you been? Have you broke a wing?
I haven't heard you in so long

And hey there, little albatross, swimming in the air
Ah c'mon, you know I can't fly
And I, I think we really oughta play fair

And hey there, Mr. happy squid, you move so psychadelically
You hypnotize with your magic dance all the animals in the sea
For sure

And oh, all of the animals
All of the animals

And hey there, Mr. morning sun, what kind of creature are you?
I can't stare, but I know you're there
Goddamn, how I wish I knew

And hey there, Mrs. lovely moon, you're lonely and you're blue
It's kind of strange, the way you change
But then again, we all do too


biff á la roevé

Sökning på Musikhögskolan i Malmö

Alla sökande samlas i den stora salen. Två rader framför mig sitter en saxofonspelande ex-klasskompis. Lite längre bort sitter någon jag känner igen från intagningsprovet till folkhögkolorna förra året. Men till vänster om mig sitter fyra vänner från SVF. Vi skulle ha varit fem, men Big Bro Joe blev magsjuk natten till den stora dagen och fick ta första bästa tåg tillbaka till Jönköping.

Rock 'n Roll Reebook ropas upp först. Hon har klassisk sång som huvudinstrument. Big Bro Joe ropas upp fyra gånger och jag svarar varje gång "magsjuk!". De andra i gänget ropas upp och får sina tider. De tar bleckblåsare sist. Jag får den första tiden. 10.00. Tittar på klockan. 9.30. Jag har bara en halvtimme på mig att värma upp. Värsta möjliga scenariot. Paniken stiger. Blir torr i munnen.
Jäktar till korridoren där mitt prov ska äga rum. Går in i förberedelserummet. Värmer upp. Försöker slappna av. Tänka positiva tankar. Lugna ner mig. Spelar små snuttar av mina sökningsstycken. Packar ner trumpeten. Går ut. Sätter mig på bänken utanför juryrummet. Dörren öppnas av en gråhårig man.

Rummet är ganska stort och i mitten står ett notställ. Bakom en långsmal bänk sitter juryn bestående av juryledaren i mitten och två andra herrar på sidorna av honom. En man med spretigt hår som påminner om Beethovens sitter bakom flygeln.

"Jaha vad ska vi få höra nu då?" säger mannen i mitten. "Haydns trumpetkonsert, andra satsen" svarar jag. "Ja den lär vi känna igen" säger han med ett leende som jag inte riktigt kan tolka.

Jag ger pianisten ett tempo och han börjar spela. no turning back. Det går helt okej. Min nervositet smittar av sig på klangen.
Efteråt ställer juryledaren en massa kniviga frågor. Får spela nästa stycke. Det går bättre. Sen är de nöjda. Hann aldrig spela mitt tredje stycke. Men jag är rätt nöjd.

Går ut ur rummet med ett leende på läpparna och lämnar över åt nästa nervösa krake som står där utanför.

Det är gjort. På onsdag får jag resultatet. Men det spelar inte så stor roll om mitt namn står på listan eller inte. Jag gjorde mitt bästa och jag är nöjd. Och jag satsar ändå på ett till år på SVF.

//Flöjten

En liten hälsning från mig!

nördiga nerver

Hmm, okej om Gb är plus-femman i ett ackord vilket ackord blir det då och vad är det naturligast att det efterföljande ackordet blir?
IDIOT! koncentrera dig på Lost nu.
Okej det blir ett Cm7+5 som borde gå till ett F7-9.
Okej koncentrera dig på programmet nu. Fast det går inte riktigt...

På lördag smäller det. Första antagningsprovet till Musikhögskolan i Malmö. Nerverna påminner mig om det hela tiden. Mina klasskompisar påminner mig. Mina lärare. Men mest av allt nerverna. Det var skönt att kolla på Lost igår istället för att börja producera min nya låt. Försöka koncentrera mig på något annat. Men helt fri från neurotiska symptom blir jag nog inte förrän vecka 13 när allt det här är över.

/Flöjten

enjoy!

http://listen.grooveshark.com/#/song/Little_Yellow_Spider/273954

biffén i rövén, slungad givetvis...

snö snö och åter snö

Efter en vecka av bottenlöst puder är man tillbaka i vardagen på skolan. Men även här finns snö. Inte till midjan. I alla fall inte om man står upp...
Efter att ha suttit länge och väl i bastun och blivit sådär lagom mosiga sprang vi ut i snön och rullade runt utanför entrén till Solgården. Alla fegisar stod halvt om halvt innanför dörren och tog kort.
Nästa gång vi gjorde en rusch sprang vi upp till Herrgården och gav Aron svettiga och snöiga kramar för att sedan halka tillbaka till solgården.
Jag, Mattias, Midi och Victoria är "the strong ones". Vi har sprungit i badkläder i snöstorm.

När jag vaknade i morse hade snön börjat smälta. Vilken TUR att vi tog tillfället i akt!

//Flöjten

lUnd

MAFA INC BIFFAR EN STEKT GÅS I ETT SLUNGAD PLÅTFAT MED KIWI OCH SKÅNSK GROVKORNIG SENAP.....

What can I say, I´m just diffrent

Take chances, take alot of them

becuse honestley, no matter where

you end up & with who, it always

ends up just the way it should be. Your

mistakes makes who you are, you learn

& grow with each choice you make.

Everyting is worth it, say how you

feel always. Be you & be okay with it.

Frillan med Prillan (ironiskt, eller hur)

Bilarna kör på snö i norrland

Det var helt naturligt för mig att gå runt naken i mitt korridorsrum på 20 kvadrat efter att jag duschat. Snurra runt och självtorka till superduper -låten med Glasvegas. Jag hör stojj utanför fönstret. Utsikt över parkeringshus. Vad kan ske där?! Pojkar, 5 stycken, iklädda full vinterutstyrsel och varsin snowboard i handen. Jag förstår, jag är i norrland, det är minst en havmeter snö, de ska åka. Nej inte åka, de ska hoppa, göra trix och snurror från parkeringdäckstaket. De är galna. Jag får kul. Jag är naken. De får kanske ännu mer kul.

pippi

Tappade istappar.

Hej allihopa.
På alla konstiga hörn av världen.
Jag kom precis ner för backen, tog rodelbanan ner till huset, fast med skidor på fötterna då.
Det är kul att variera sig lite men jag har inte gett upp snowboardåkningen.
Skidor är för farligt om man ramlar, massa saker överallt och benen flyger åt alla håll.
Annars är det nice.

I ögonblicket då jag rumblade in i en gran baklänges önskade jag att ni var här, så att vi tillsammans hade kunnat ligga i snön å skratta åt min klumsighet.
Det hade vart skoj!

Kram Keso

Som i en dröm

Någonstans långt bort i en drömvärld hörs ljuva toner. en ljuv melodi. Halleluja. Inte Jeff Buckleys version. Inte Leonard Cohens version. Det är mansröster och de kommer närmare.

När jag hör knackningen på min dörr inser jag att det inte är en dröm. Jag virar täcket om kroppen och öppnar dörren. 20 killar i kostym med ljus i händerna kommer in i rummet. Sjungandes Halleluja i stämmor. Jag kurar ihop mig i sängen och njuter av hela mitt hjärta.
Då bryter sig en av dem ut ur mängden. Han har en ros i handen och ett rött hjärta i papper som det står mitt namn på.
Efter ett tag börjar killarna röra sig mot dörren igen. Fortfarande sjungandes. Tårarna rinner nerför mina kinder. Det var det vackraste jag varit med om.

När den siste har lämnat rummet tänder jag lampan och läser dikten på det röda hjärtat. Tittar på klockan som visar 05:04. släcker lampan och somnar efter en stund med sången ringande i öronen.

Ett av mina bästa moments på SVF so far.

//Flöjten

upp upp i luften

Det är tre meter ner till scengolvet. Och ännu längre ner till det riktiga golvet. Längst upp på stegen står jag och hänger upp ett draperi som är astungt i ett järnrör i taket. Jag måste använda båda händerna för att knyta. Försöker att inte titta ner.
"Sofia du är JÄTTELÅNGT upp!" ropar Antonia som precis har kommit in i aulan. Jotack jag vet det du...
Klarade mig i alla fall helskinnad utan någon bruten rygg.

Bakom scenen hittar vi några fräsiga silverdraperier som vi ska göra en schyst entrédörr av. Vi hittar också kartong i silver. Den ska det göras stjärnor av. Och så ska "hajtänderna" användas till scenen. De legendariska "hajtänderna" som använts vid alla våra stora spelningar. Men just nu står dom i tv-studion som vi inte har tillgång till. Fixar vi imorgon. Den mest använda frasen idag. "Det fixar vi imorgon".

Men imorgon smäller det! Mitt första musikcafé!

//Flöjten