Någonstans långt bort i en drömvärld hörs ljuva toner. en ljuv melodi. Halleluja. Inte Jeff Buckleys version. Inte Leonard Cohens version. Det är mansröster och de kommer närmare.
När jag hör knackningen på min dörr inser jag att det inte är en dröm. Jag virar täcket om kroppen och öppnar dörren. 20 killar i kostym med ljus i händerna kommer in i rummet. Sjungandes Halleluja i stämmor. Jag kurar ihop mig i sängen och njuter av hela mitt hjärta.
Då bryter sig en av dem ut ur mängden. Han har en ros i handen och ett rött hjärta i papper som det står mitt namn på.
Efter ett tag börjar killarna röra sig mot dörren igen. Fortfarande sjungandes. Tårarna rinner nerför mina kinder. Det var det vackraste jag varit med om.
När den siste har lämnat rummet tänder jag lampan och läser dikten på det röda hjärtat. Tittar på klockan som visar 05:04. släcker lampan och somnar efter en stund med sången ringande i öronen.
Ett av mina bästa moments på SVF so far.
//Flöjten
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar