Det är tre meter ner till scengolvet. Och ännu längre ner till det riktiga golvet. Längst upp på stegen står jag och hänger upp ett draperi som är astungt i ett järnrör i taket. Jag måste använda båda händerna för att knyta. Försöker att inte titta ner.
"Sofia du är JÄTTELÅNGT upp!" ropar Antonia som precis har kommit in i aulan. Jotack jag vet det du...
Klarade mig i alla fall helskinnad utan någon bruten rygg.
Bakom scenen hittar vi några fräsiga silverdraperier som vi ska göra en schyst entrédörr av. Vi hittar också kartong i silver. Den ska det göras stjärnor av. Och så ska "hajtänderna" användas till scenen. De legendariska "hajtänderna" som använts vid alla våra stora spelningar. Men just nu står dom i tv-studion som vi inte har tillgång till. Fixar vi imorgon. Den mest använda frasen idag. "Det fixar vi imorgon".
Men imorgon smäller det! Mitt första musikcafé!
//Flöjten
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar