lördag 12 december 2009

tänk om...

det skulle kunna vara så.... att jag har träffat någon.
någon som gör mig glad.
tänk om...

söndag 29 november 2009

Ohh helga natt

För att ni bör, vill och ska känna som mig just nu sänder jag er dessa ord i novembermörkrets sista dagar:

  • Stulen Silvergran med juleljus
  • Nybakade lussebullar med exklusiv Saffran
  • Miniponnysar som galopperar på en regnig äng
  • Carola som år igen stämmer upp till sång
  • Första adventsljuset är nerbrunnet, 1/4 del
  • Glöggen ryker på spisen, ingen "obduktionshäll" :)
  • Clementinerna rullar ner på ICA:s golv
  • Jag tänker på er

söndag 8 november 2009


Bara en liten påminnelse om att något stort snart kommer att inträffa...

måndag 26 oktober 2009

höstlov

Efter två sjukt intensiva veckor som kan sammanfattas i körsång, dans, måns zelmerlöw, maria möller, andreas eldeen, michael jackson-moves, vulgära kläder i svart och vitt, nätstrumpbyxor, rött läppstift, bögar, sena nätter, en sjukt het dansare, en ofrivillig dubbeldejt och så vidare så var det väldigt skönt att komma hem till mölnlycke och bara sätta sig i soffan och kolla på Gossip Girl med syrran som jag inte träffat på flera månader.
Ta en fika med en underbar vän på Johnséns i Mölnlycke och bara chilla. Det är det man ska göra på höstlovet! Fast det verkar nog ändå inte som att jag kommer att få tråkigt den här veckan. Förhoppningsvis hinner jag allt jag vill hinna! :)

//Flöjten

tisdag 13 oktober 2009

HAPPY HÖST

Hej bloggen!
Idag har jag haft kvalitetstid med min biologibok. En ståtlig bok på 350 sidor, Nature in Norden Europe. Det engelska ordförrådet är väl kanske inte det största, ord som blåmes,rödhake och sumpmark har aldrig stått på gloslistan innan! Men det var när jag kom till ordet herb som en klocka ringde långt bak...av ren reflex skrev jag ändå in ordet i lexikonet.
Engelskt uppslagsord:
herb
Svensk översättning:
ört (substantiv)

Vad har jag sett det innan? Det låter otroligt bekant! Det tog en sekund och sen kom skrattet ...

HAPPY HERB PIZZA!

Från att ha haft tankarna i myrar och våtmarker kastades jag plötsligt till Kambodjas huvudstad Phnom Penh. Kvällen då jag och Sanna hade uppdraget att få home delivery till hotellrummet och det som slutade med att det stod två kartonger med Happy Herb Pizza på sängen...

Hoppas ni alla har en lika happy höst som jag!
Ni vet att ni alltid är välkomna till Halmstad.

Kärlek från er Mys Muffin

onsdag 7 oktober 2009

tankar av ondo

hur kan en person paja ens självbild så totalt? och hur kan en person utan att ens göra något ont får två bästa vänner att se snett på varandra?
Jo genom att bara vara jävligt snygg! Fan. men det ska nog gå över det också...

//Flöjten

måndag 17 augusti 2009

söndag 16 augusti 2009

set me up with one of your friends

Set me up with one of your friends sjunger Chris Thile i Nickel Creek.
Så brukar det ju vara? I gänget här hemma har det verkligen varit så. Men det är ganska roligt också. Och det bästa sättet att träffa någon på måste ju nästan vara genom sina vänner. Då vet man redan innan att det inte är en idiot med mördarhistoria.
Ju större bekantskapskrets, desto större chans att lyckas bli ihopparad med någon kompis kompis.

Låten, Set me up with one of your friends är en av mina favoritlåtar. Tyvärr finns den inte inspelad. Så man får hålla till godo med YouTube. Trist men sant.

lyssna på den här: lovar, den är ASBRA!
http://www.youtube.com/watch?v=ylf4xzFeXf8

//flöjten

fredag 31 juli 2009

Boys and girls!

Vet inte hur många de är som läser bloggen fortfarande men tänkte väl mest bara skriva lite för att ..aa ja vet inte riktigt kanske slösa bort lite av den tiden som jag egentligen inte har. Som ni vet drar vi imon o de ska bli helt jävla underbart! Är hemma två dagar sen 22-25 innan jag åker vidare till Umeå, får se om ja kan träffa några av er då! Hade jag velat ialla fall...
Ha en go augustimånad nu snyggingar så hörs vi!

Förresten om de är nån som har missat årets skönaste låt kolla in Röyksopp och Robyns : The girl and the robot. Helt underbaaaar!
/ Janne

måndag 13 juli 2009

lite otrogen

nu är jag lite otrogen mot er kära vänner. Fast jag är inte ensam. Men jag har skapat mig en alldeles egen blogg. Lite spännande. Fast kanske inte så himla nytänkande. Jag är ju inte direkt först..
Men ändå spännande. När kommer jag få min första läsare? Och vem kommer det att vara?

Om ni känner för att vara just den personen så kan ni kika in på

sofiakorus.blogspot.com

bara så att jag får någon liten ynka besökare. Snälla.

//flöjten

En Svin-Svår-Influensa

Jag har funderat lite, detta började jag med efter att jag läst om de antal tusen Gothia-Cup spelare som just nu invaderar vår stad. Inget illa om dem. Däremot illa är det om någon av dem har svininfluensan.

Senast förra veckan läste jag att över 3 miljoner ska vaccineras inom kort, då främst ungdomar och folk inom vården.

Vi kan stå inför en katastrof eller?! Nu verkar det iof inte vara så att man nödvändigtvis dör som det var för ett halv år sedan. Nu blir man bara störande mycket sjuk.

Läste att Gothia har rustat upp med karantänrum ifall det visar sig att någon av de stackars fotbollsspelarna skulle insjukna.
Tänk då hur mycket saliv, kramar och svett de redan utbytt med varandra. Kanske är jag extremt ologisk i mitt tänkande, men tänk om vi startar årets Gothia epidemi Hur skulle det se ut för stackars Göteborg som bara vill bättra på sommarkassan och dra hit lite turister.
Keso

lördag 11 juli 2009

Kontrasten

Spenderade några dagar i Jönköping. Glömde för några dagar bort hur livet med jobb och skit under naglarna ser ut här hemma.
Bodde i en jättestor lägenhet. Själv. Hade ingen mat och inga pengar, men på något vis löste det sig ändå.
Gled in på relaxavdelningen på hotellet som bandet bodde på. Massagebubbelpool. Discobastu.
Gratiskonserter. Snacka med artister. Efterfester med TT på Twin eller hemma hos honom. Vin i mängder. Och öl. Folk med spännande och kreativa jobb. Kontakter.
Satt och pratade jättelänge med en man som sysslade med film och foto. Han var intresserad av vad jag gör och ville kolla in min myspace. "Om du behöver hjälp med någon video eller nåt" sa han. Wow. tänkte jag.
Jag och JD fick skjuts hem med TT i SMOT-bussen. SMOT, smålands musik och teater betalar. Som vanligt. Han skulle på något jobb Göteborg. Semestern skulle han spendera i Wien och Barcelona. Halmstad.
Han pratade om alla häftiga jobb han skulle på. Om övernattningslägenheter här och där. Om kändisar. Operan. Dansare.
Jag och JD pratade om musik och framtidsplaner inom branschen. Drömmar. Mardrömmar.

Blev avsläppt hemma. "Hej då! Ses snart hoppas jag!" sa TT med ett leende.
Slut på det glammiga. Om det nu var det. Men nu hade jag i alla fall mat. Men fortfarande inga pengar.
Jobb dagen efter. Definitivt slut på glammet. Inga övernattningslägenheter i centrala stan här inte. Inga kreatörer och visionärer. Istället ösregn och en skåpbil som knappt startar. Utan CD-spelare.

//Flöjten

måndag 6 juli 2009

Ett span från min glasruta

Sitter och blickar ut mot gatan. Mängder av ungdomar knatar förbi, stressade för att hinna byta om till jobbet. Nog också det enda de har i tanken. Ännu en jobbdag inne i den stora grön-rosa parken.
Dagens samtalsämne kommer garanterat att vara vilka som hånglade på festen igår.

Igår tänkte jag tillbaka på min första sässong. Då levde vi för festerna. De var ju så sjukt spännande och roliga. Enda gången man faktiskt fick visa sitt sanna jag, från utsidan sett då.
Den uttvättade lisebergspiken och de marinblåa korbyxorna är ju inget som går att vara särskillt orginell med. Visserligen har de nu bytt upp sig till knall lila tröjor med rosa kant. Lovar att de kan se sjukt feminint ut på vissa speciellt typer.

Endel trendrikgtiga personer viker visserligen upp kanterna på shortsen eller armarna på pikén trots att detta var emot policyn. Vill man sticka ut ur mängden får man ta till även de små hjälpmedlen.
Men på det stora hela ser vi alla likadana ut. Vi ska följa samma mall och helst vara den sanna lisebergaren hela sommaren. Jag kan lova er att de minsann är ett heltidsjobb. För utanför den lilla boken "allt en lisebergare behöver veta" finns även det osynliga manuskriptet.
Det där egentligen allt viktigt står.
Allt du behöver veta för att klara av det sociala spelet. Veta hur du skall klara av rasterna och tiden efter arbetspasset. Alla förfester och drinkbeställningarna på trädgår'n.

Liseberg är inget vanligt jobb, det är en livstil, ett sommarkollo. Något man måste leva för att uppskatta.
Det är något jag lärt mig i år.

fredag 26 juni 2009

min första, största och kanske enda riktigt stora förebild.

När jag var typ 7 år dansade jag till hans låtar. Min andra egna cd-skiva var "Blood on the dancefloor" och den fick jag i julklapp när jag var 9.
När någon härmade honom på småstjärnorna ville jag alltid att den personen skulle vinna, hur kass han än var.
Jag försökte alltid härma hans moves. Jag ville sjunga som han. När han spelade på Ullevi gick vi upp på berget bakom vårt hus och lyssnade, för just den dagen blåste det åt rätt håll och vi kunde urskilja vilka låtar han spelade. Jag var för övrigt jättearg på mina föräldrar för att jag inte fick gå på konserten.
Jag laddade ner hans videos och lärde mig nästan hela thriller-dansen. Jag lyssnade på mammas och pappas LP-skivor.
När "invincible" kom och pappa köpte den lyssnade jag på den jämt.
När han friades från fängelse blev jag glad, även om han kanske var skyldig. Jag ville liksom inte tro att han var ond.
När jag fick höra att han skulle göra nya konserter i London tänkte jag köpa biljetter, men de var slut.

Jag har lyssnat på Michael Jackson hela mitt liv. Beundrat honom. Tyckt synd om honom. Inspirerats av honom. Varit arg på honom. Drömt om att se honom live.

Jag fick aldrig se min idol i verkligheten. Kungen av pop är död.

//flöjten
ps. jag vet att det bara är jag som skriver och att det antagligen inte är någon som läser... undrar varför jag skriver då..? jaja, hoppas kan man alltid.

torsdag 25 juni 2009

om att satsa på musik (i bästa fall)

Du spelar sitt instrument och gör familjen tokig för att du övar hemma när det inte passar dem. Du kanske bildar ett band eller också kör du solo. Du skriver lite låtar. Du får lite spelningar. Mamma och pappa och kanske syskonen och de närmaste vännerna kommer och kollar.
Du skapar lite kontakter och får lite mer spelningar. De närmaste kanske kommer och kollar. Och deras kompisar. Kanske.

Du säger att du funderar på att satsa på musiken. Allas första reaktion är "Ska du inte ha ett riktigt arbete istället? Det är ju så svårt att få jobb inom musik!". Några få pushar och säger att "det är klart att du ska satsa!"

Om du lyckas bra med kontakterna kanske du kommer i kontakt med ett skivbolag. Du kanske får ett kontrakt. Du kanske får släppa en singel. Wow vad stort tänker du. Singeln finns i bästa fall på Spotify, kanske också på iTunes Store. Annars får du väl lägga upp den själv på MySpace.
Singeln kanske spelas i radio en gång. En gång.

Du kanske får lite mer spelningar. Det kan hända att någon som inte känner dig direkt, utan genom en kompis kommer och tittar. Pubilken kanske måste betala 50 kr för att komma in. I bästa fall behöver du inte betala hyra för lokalen.

Du träffar en massa folk i branschen. Såna som det går bra för. Såna som har spelat i Stockholm. Och på Roskilde. Och du får ständigt tänka "men det är ju kul när det går bra för andra".

Du får ännu fler spelningar. Du skriver mer musik. Du spelar in. Du får kontrakt för en skiva. Får fler spelningar. Nu kommer även kompisars kompisars kompisar. Någon kanske har hört din låt på radion den där enda gången.
Skivan släpps. Den kanske finns både på Spotify, iTunes och på CDON.com. Men inte på Ginza. Där har de aldrig hört ditt namn.

Du får göra en turné. Det är vad de kallar det. Spela på lite klubbar. Kanske till och med i Stockolm. Men mest i Småland typ.
Du får en egen hemsida. en punkt-com-hemsida.
Du vill spela på Roskilde. Får spela på Emmaboda. Får va nöjd med vad du får.
Du får spela in en skiva till. Du får spela på Liseberg. I ösregn.

När kommer Globen? När kommer Ullevi?

Är det värt det?

JA!

//Flöjten

onsdag 24 juni 2009

den stora damen

Häst-tjejer, ni kommer väl ihåg henne? Hon som aldrig var nöjd. Hon som favoriserade. Hon man gömde sig för när hon kom in i stallet. Hon som sällan berömde. I alla fall inte mig.

En sån finns på mitt jobb. Samma kroppsform. Samma starka röst. Samma dialekt. En annan hårfärg. Ett annat namn. Och av någon konstig anledning verkar hon gilla mig.
Kanske av sympati. Jag är ju bara en liten svag tjej som är blond och blåögd och bara orkar lyfta en tidningsbunt i taget. Men jag är inte jobbig. Och oftast har hon inget att klaga på. Hon log nästan mot mig igår.

//Flöjten

tisdag 23 juni 2009

Värdigt gammal eller förlorat ung?

Kan man bli gammal? Var går gränsen mellan ung och gammal?

Ena dagen är man ung och får göra vad man vill så länge inte polisen ringer hem till mamma och pappa och andra dagen har du barn, villa och vovve men innan du vet ordet av spenderar du dina dagar med att titta på fåglarna som du har matat utanför ditt fönster.

Men när händer det? Finns det någon ålder? Finns det något tecken för varje människa, ett tecken på att det är dags att börja prata om barndomen istället för att leva den? Är det när man har skaffat ica-kort? När man ser fram emot goda kex med ost och ett glas rött framför en engelsk deckare? När man åker på charter med sin ”partner”? När man får dåligt samvete för att man råkat göra något vårdlöst? När man köper en ögonsten som spenderar större delen av sin tid inomhus för att den inte skall slitas? När man börjar betala TV-avgiften? För det kommer väl en dag när det händer? Eller roppar Majlis ”Moget” efter Knut när han tog två bullar till tvåkaffet på ålders hemmet? Skulle inte tro det... Eller blir det när man sitter och skrivet ett blogginlägg som om man sett generationer komma och gå…?

Nää jag tror inte på gammalt. Jag tror på åldrad erfarenhet. Att bli gammal innebär inget annat än att solen har gått upp fler gånger sedan den dagen då du såg den för första gången. Annars är det upp till dig att avgöra om du sakta men säkert vill bli den visa typen i en insutten fåtölj som berättar om hur mycket bättre det var förr. Eller så blir man personen som visar hur man har startat fester på det bästa sättet de senaste årtionden. Varför inte med en Walkie talkie i handen och marshmallows bakom glasögonen?

Oroa er inte över om solen går upp i morgon utan njut av livet och bli schtekigt långlivade för det som har hänt är redan gjort men framtiden väntar på dig oavsett siffrorna i passet!

/ En alldeles lagom rynkig Gunnar

Ps ett måste att lyssna på är Magic System - Meme pas fatigué, synd att man bara förstår sju ord... Ds

måndag 22 juni 2009

ett vithårigt troll i räkförpackning

Det är så jag ser ut efter en dag på smithska udden med brockmar och vår gemensamma (o)vän Maui Babe.
Visst var det mysigt att ligga på klipporna i solen!
Visst gör det ont att ha bränt sig över hela kroppen. Är röd som en nykokt räka. Det enda som är bra är att håret är ljusare :) en liten seger i alla fall!

Tog farväl av en liten vän idag. Han haltar vidare till de saliga marsvinens ängar. Slapp följa med till veterinären när de gjorde "det". Tack.

//Flöjten

torsdag 11 juni 2009

Weekend!

Savemoln, PREparing a HUGE weekend to come!
It's going to be fucking amazing. Grand el torrrrro, med tillhörande stek och smek!

Let the show begin...

STIM

Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå ska man alltså vara medlem i nu när man gör musik. Då kan det bli klirr i kassan om min musik spelas offentligt! Och det vill man ju inte gå miste om! Även om ingen spelar min musik offentligt....

...än...

//Flöjten

onsdag 10 juni 2009

Trött

Jag är så trött nuförtiden. Har det att göra med att jag har för lite att göra eller för mycket? Eller är det bara så att de saker jag gör aldrig riktigt blir som jag förväntar mig att de ska bli och saker sällan går som planerat?
Det kanske är omställningen att komma hem. Kanske saknar jag bubblan. Samtidigt som det är jätteskönt att vara hemma! Och alla träffa er. Mina favoriter.
Ser fram emot Närke! Jag vet inte vad jag ska förvänta mig förutom att det kommer blir grymt. Och jag tror inte att det kan bli på något annat sätt. Det är ju ändå vi!
//Flöjten

tisdag 9 juni 2009

Från norr till söder

... och ibland behöver man mer syre, näring och solljus för att växa. Sommar.

Så visades det sig att idag skulle det packas. Jag visste inte hur jag tänkte innan men en ryggsäck ska hela sommaren rymmas i. Jag behöver inte ha så mycket kläder... Kände jag mig duktig eller vad var det som fick mig att känna så. Var det min röst på miljöpartiet i söndags som fick mina materialistiska och narcisistiska tankar att vilja dölja sig? Dölja sig på en minimal yta.

... och damsugit har jag inte gjort och inte heller plockat iordning. Smärre bombnedslag och disk i travar i köket. Kära studentliv och studenter- fan vad underbart, jag älskar det här. Studentliv! Fäst vid norrland verkar det också som. Fäst vid ett inskränkt klaustrofobiskt och ofta kallt studentområde med nära 40 000 studenter. Såklart vill jag charma er. Kanske får jag med mig någon eller så får jag det inte alls, kanske inte ens i tanken, men just nu gör det detsamma. Vi har sommar, solen skiner och glädjen finns i luften. Jag ska snart träffa er igen och känslan av 100 mils avstånd känns för mig helt oväsentliga.

En termin har redan gått och nordblom är nöjd, jag har blommat i norr och blivit nordblomma


Bloggen är väldigt fin nu btw...

KONST PÅ KONSITG NIVÅ



-Vad fick du i födelsedagspresent?



-En ryggsäck i trä!

En sån där ryggsäck som jag alltid önskat mig.

En ryggsäck som jag inte viste jag behövde. Men nu när jag väl har den, kan jag inte förstå ett liv utan den!




Mer Gunnarsjö verkstad åt folket!




Kärlek från Mys Muffins

lördag 6 juni 2009

och så plötsligt var allt som vanligt..?

och så loggade jag in på facebook (som jag gör var femte minut nuförtiden) och så var du inne och så pratade vi och så var allt som vanligt och så funderade jag över varför jag överhuvudtaget hade tvivlat...?
//flöjten

tisdag 2 juni 2009

confusion...

Hur ska jag tolka vad och när ska jag tolka det? Hur kan jag tolka det?
En fika eller två, promenad, en kram, ett leende, ett hej då. Vad händer?

/flöjten

måndag 1 juni 2009

måndag 18 maj 2009

mannen i den orangea regnrocken

Trött som jag var efter en hektisk och stressig, men också sjukt rolig jubileumshelg här på SVF gick jag och la mig efter frukosten eftersom vi var lediga från lektioner idag. Låg där i sängen med mjukisbyxor och sov som en liten prinsessa när jag väcktes av ett dån.
VAFAN tänkte jag. Kan man inte få sova i fred?
Öppnar ögonen och när jag tittar ut genom fönstret står en okänd man iklädd en orange regnrock på en stege och spolar mitt fönster med en högtrycksspruta. Detta var lite av en chock, speciellt eftersom att jag bor på andra våningen och det är ca 5 meter ner till marken. Tänk om jag hade varit naken!

Jag har för övrigt tre låttips inför sommaren som ni borde kolla upp:
Fibes, Oh Fibes - Love Child www.myspace.com/fibesohfibes
SeLest - Född den fjärde juli www.myspace.com/selestmusik
Simon Norrsveden - Stockholmssången www.myspace.com/simonnorrsveden

Alla låtarna kan köpas på iTunes om man är lika laglydig som Flöjten

söndag 10 maj 2009

En vårsommardag som denna!

Vill jag hälsa till alla mina älsklingar ute i världen! Åtminståne i Sverige.
Just nu jobbar jag scheman åt massa folk. Löser ledigheter på löpande band åt alla andra utom mig själv då. Nejdå jag är inte alls bitter, jag kommer bara missa allt roligt som sker under hela sommaren. Nejdå, inte alls bitter, men alla andra får självklart ledigt.

Man väljer sina stigar i livet, ibland väljer man en utmanande väg och då får man räkna med att inte alltid få som man vill.

Å andra sidan är det så många som letar jobb just nu, så kankse borde jag inte klaga. Fast allt grundar ju i att jag vill spendera mer tid med er och det var ju just därför jag ville skriva här från början.

Jag saknar er och ja vill hänga lite snart. Keso

söndag 3 maj 2009

Sommartider hej hej sommartider!!

Hej alla i det elskede gäng!!

Nu har jag snart överlevt mit förste år i den stressende storstaden og længe har jag saknat och tænkt på er alla... och nu er det äntligen snart dags att ses igen!! Har forsökt inte att kolla för mycke på bloggen och faceb. for då har tiden käns lite tom heroppe utan er...

Jag kommer til GBG d. 15-17 maj och sen i juni när vi ska biffa BBGS3 i Närke!!!

Annars har jag inte lagt så många planer for sommeren... kommer äntingen att jobba i Sthlm el i DK!
Ser fram imot massor goa sommerdagar med er!!!
Ha det gött!!

Puss Kasper

fredag 1 maj 2009

Hoppas alla hade en underbar Valborg!

Själv spenderade jag min i halsfluss med min nyopererade katt.. 
Låter kanske inte som de bästa Valborgs firande jag har haft,
 men tack för i alla fall för TV..

   
/ Janne

torsdag 23 april 2009

Wow

Han har fotografiskt minne. Han är supermusikalisk. Han har en otrolig verbal förmåga. Han saknar förmåga att bygga muskler. Han kan inte uttrycka sig i skrift och kommer antagligen aldrig att lära sig det. Han är grymt allmänbildad. Han har utvecklat en egen springstil som gör att han kan springa jättelångt utan att bli trött. Han kan inte förklara hur han räknar ut ett mattetal, han bara gör det.
Han har gått två år på IV på gymnasiet utan att lära sig ett skvatt.
En riktigt trevlig och intelligent kille, men om han inte får rätt förutsättningar uppfattas han bara som dum. Men får han arbeta utifrån sina egna förutsättningar kan han nog komma hur långt som helst.
Han har aspergers syndrom. Han är savant.

tisdag 14 april 2009

piiiiiip

Det är där när man lägger sig i sängen och ska sova. När man har släckt lampan, men även innan. När man sätter i öronpropparna blir det mer påtagligt. När man är ensam hemma och inga andra ljud stör är det där. När man har stängt av duschen. När man vaknar på morgonen.
Men egentligen är det alltid där. Även när andra ljud dränker det. Dränker ljudet som jag kommer att ha i öronen resten av mitt liv. Det högfrekventa pipet som jag antagligen bara har mig själv att skylla för att det är där. Det enda jag kan göra är att förhindra det att bli värre.

ÖRONPROPPAR FOR LIFE!!!

//Flöjten

måndag 6 april 2009

tystnad

Man behöver inte åka längst in i skogen för att finna tystnaden. Man behöver inte åka längst upp i Norrland heller.
För mig räckte det att sätta mig på trappan utanför mitt hus och äta frukost i morse. Allt jag hörde var fåglarnas kvitter, en humlas surr och kraset från när mina tänder krossade cornflakesen. En granne pysslade lite i trädgården. Enstaka bilar körde förbi.
Men det bästa. Ingen pratade med mig. Jag hörde ingen musik någonstans. Det var den bästa frukosten på väldigt länge.
//Flöjten

söndag 5 april 2009

Njutning i största grad!







CITAT!

"skrollar ut i sång"

"jag har aldrig varit ett fromt lamm jag va lammkött"

"nu va jag snäll"

"kära bullen"

XOXO Frillan med prillan

onsdag 1 april 2009

Draken och Fågelskrämman

Klockan är 06.45 och min mobil surrar bredvid min säng. Det är måndag morgon efter en skön helg av inspelningar och gött häng på Svf.
Tittar, som jag alltid gör på morgonen, ut genom mitt fönster för att se vad det är för väder. Jag ser en mastig soluppgång. Hela himlen är röd. Sekunden senare ser jag draken som hänger utanför mitt fönster. Det är bara drakens huvud som hänger där och dinglar, men det är gigantiskt och grönt och har stora vita tänder. Genom dess ögon hänger ett rep som är knutet någonstans på taket.
Jag skrattar till lite. Så himla typiskt. Man blir liksom inte förvånad längre.

När jag gjort mig iordning går jag ut genom dörren för att gå upp till skolan. Mot min granne Martinis dörr lutar två plåtar och en kastrull. Han kommer få en skräll när han öppnar dörren.

Lite senare, när Läckan öppnar sin dörr faller något stort och svart och obehagligt över henne. Hon försöker sparka bort den, men den faller bara ännu snabbare på henne.
Det är den obehagliga fågelskrämman som en gång i tiden har liknat en häst, men nu liknar den mest något ur en dålig skräckfilm från 80-talet.

Fågelskrämman har denna veckan varit ett läskigt inslag i många situationer på Solgården den senaste veckan. Igår stod den utanför min dörr när jag bara var inne och hämtade något. Hoppade högt när den tittade mig i ögonen när jag öppnade dörren.
Jag och Latino lade den i Big Bro Joe's säng igår kväll, och i morse stod den utanför mitt rum igen.

Men draken flyttar ingen på. Han hänger fridfullt och gungar i vinden utanför mitt fönster.

//Flöjten

onsdag 25 mars 2009

Herre guuuud så bra!

Måste bara visa va ja alldeles nyss fick syn på o de är säkert flera av er som redan sett det och tycker ja är lite töntig.. men detta kan ju bli nått o se fram emot..!! Premiär 3 juli, Public enemies med både Johnny Depp och Christian Bale som gangsters! Ojojoj tror inte det kan bli bättre! / Janne


söndag 22 mars 2009

Snö har en magisk effekt...

Det finns dagar och så finns det dagar. Idag var en sån där dag som sätter sig på minnet.
En dag som överraskar dig och påminner dig om hur underbart livet faktiskt kan vara att leva.
Jag vaknade i min sköna säng efter 10 timmars välbehövlig vila. Kikade ut genom vårt takfönster som är täckt av två vita trasgardiner.
Det är molnigt ute, möjligen flat-light.
Överväger att stanna inne idag men ringer min skidcoach som tar med mig ut i backen.
Skidor brukar jag åka dagar när jag är bakis eller trött men idag var det störtkul. Det gick fort som attans i backarna.
Någon timme senare kommer solen fram, lyser så vackert på bergen.

Det är något som jag gillar mest med alperna, du kan aldrig förutspå förhållanderna på berget.

Vi stannar för att inta lite föda nere i St.Christoff, en Apfelstrudel mit vanillasaus. MUMS. Lapar lite sol och är extremt nöjda med livet.
Pisterna är toppen, folket försvunnet och carvingsvängarna ligger perfekt.

Utan att vi vet ordet av är klockan halv fem men vi vill inte sluta åka, vi vill bara ha mer mer och mer. Dagar som denna är värda en fin plats i ditt hjärta.
Keso

hide and seek



Ett litet klipp från vår ensemberedovisning. Hoppas att ni gillar det!

//Flöjten

lördag 21 mars 2009

Aka buss i Costa Rica Vs Savedalen

I Savedalen:
Du inlder resan med att betala 40 kronor for en tur in till centrum vilket tar ca 15 min i lugn och fin korning langs en tydligt utmarkerad trefilig motorvag med viadukter for korsande trafik och gaende. Bussen ar for det mesta i tid( plus minus 5min) for om han skulle komma for sent blir vasttrafiks kontor nedring av bussakare som vill fa resan gratis. Busschauforen vantar lungt och fint till alla har gatt pa och tills de gamla sitter ner. Skulle det vara aningen for varmt pa bussen sa att man kan skymta en svettdroppe i pannn pa herrbuss sa kommer takluckorna omedelbart att oppnas eller AC pa de finare bussarna. Om det skulle uppsta nagot problem med framkomligheten under farden finnsdet tva losningar. Ar det ett rorligt hinder blinkar man lite latt med helljuset och foraren blir otroligt skenerad och flyttar sig omedelbart. har sker omkorningar enligt konstens alla regler och lagens langa arm. Viktigt att man inte anvander tutan mer an i verkliga nodsituationer. Ar det en gren pa vagen eller en borjan till ett hal skrivs det en rapport nar dagen ar slut. Nar farden skall avslutas trycker du vacker och stillsamt pa knappen och bussen stannar pa nasta hallplats. Skulle den inte gora det sa vantar du lydigt till nasta stopp och eventuellt papekar detta for busschauforen underfarden, om du ar en riktig harding. Efterat kanner du dig varken upp eller ner utan lite lagom nojd med att du inte rakade stota pa nagon du kanner men sjalva farden var som vanligt.

I Costa Rica:
Priset for billjetten ligger pa 60 kronor men for det priset far du en resa dar du korsar landet och resan tar 6timmar. Tidtabellen ar inte riktigt uppfunnen an men under utveckling sa man gar helt enkelt dit och vantar pa forsta basta. Har du tur stannar bussen men ar du en "lokal" utan eller med en liten vaska far du ta och hoppa pa i farten. Skulle svetten rinna sa mycket pa busschaforen att svetthandduken inte racker till oppnas dorrarna for att fa in mer luft. Detta sker dock utan forvarning sa star man vid dorren grad somthing for your life... Saker och ting ar alltid ivagen i Costa Rica sa tutan anvands flitigt och med gladje och du far rakna med att fa minst 7 tutningar tillbaka. Finns det plats kor man om, oavsatt om det ar utanfor vagen. Skulle det vara sa att det ar ett hal i vagen saktar man ner ca 3,5km/h och haller i sig bast man kan. For att stanna bussen rycker man i snoret och skulle detta vara nar hallplatsen sker det med en tvarnit ner till 5km/h och da hoppar man av i farten annars rullar bussen sakta vidare tills en irriterad busschafor stannar da han insett att du, i hans ogon, ar en fegis. Skulle han missa att stanna kommer en stor del av bussen att papeka detta for honom med ett mindre vral. Efter farden ar du overlycklig over att du lever och du kanner hur adrenalinet borjar lagga sig.

En busschafor n busschafor det ar en man med Costa Ricanskt humor.

Puss pa er fran Gunnar och Mysmuffin

tisdag 17 mars 2009

lördag 14 mars 2009

Nu letar dom efter Gud igen

"Nu letar dom efter Gud igen" sa Pertta plötsligt när i hängde i hans rum igår kväll. Jag tittade ut genom fönstret och skrattade. Han syftade på den feta strålkastaren som nattklubben Bongo Bar tänder varje helg när de har öppet. En ljuskägla som sveper över himlen och som syns från hela Jönköping med omnejd.
Tanken på att det skulle vara någon som letar efter Gud med denna enorma ficklampa är skrattretande. Men vi hade nog aldrig tänkt tanken om vi inte hade bott just i Jönköping - Sveriges Jerusalem.

//Flöjten

fredag 13 mars 2009

dom brukar kalla det motivation

Klockan ringde 06.45 i morse. Jag hade varit uppe till 01.30 kvällen innan. Men det första jag tänkte när jag vaknade var: "det är bara att göra det!". Gick upp ur sängen, klädde på mig, sminkade mig och gick upp till Studiegården. Öppnade instrumentförrådet och hade gjort klart hela min uppvärmning innan mina klasskompisars väckarklockor ens funderat på att ringa.
Är jag dum i huvudet eller motiverad?
Jag skulle nog säga att jag är målinriktad. För jag ska fanimej komma in på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm nästa år. Och då ska alla de där otrevliga drygäcklen få sig en dänga i huvudet för jag SKA slå dom!

/flöjten

onsdag 11 mars 2009

Pipet i fickan

Piiip. Det piper till i telefonen, en kick av förväntan känns någonstans i magen. En liten känsla. Ett litet hopp. Ett litet hopp som dödas i samma sekund som man tar upp telefonen ur fickan. Fel person. Skit också.

/Flöjten

måndag 9 mars 2009

ödmjuk

Mats Rådberg och Rankarna - det är inte lätt att vara ödmjuk


ref. Det är inte lätt att vara ödmjuk, för den som är felfri som jag!
Jag längtar så hem till min spegel.. Jag blir vackrare för varje dag.
Och alla som ser mig vill ha mig, jag är en sjutusan till man!
Det är inte lätt att vara ödmjuk.. Men jag försöker så mkt jag kan.


Min tjej har stuckit ifrån mig, hon klarar väl inte att slåss med alla som springer
och skriker och bultar på dörren förstås. Men säg mig, vad ska jag med tjej till?
Jag har ju mig själv och mår bra. Och ska vi vara ärliga, tjejer?
Det är bara min kropp ni vill ha!


ref. Det är inte lätt att vara ödmjuk, för den som är felfri som jag!
Jag längtar så hem till min spegel.. Jag blir vackrare för varje dag.
Och alla som ser mig vill ha mig, jag är en sjutusan till man!
Det är inte lätt att vara ödmjuk.. Men jag försöker så mkt jag kan.


Jag verkar ibland lite ensam, men en cowboy är stark som en stut
För om jag skaffar mig vänner så blir jag en i mängden och då är det slut!
En del grabbar har pengar i pungen, men jag behöver inga kronor i min.
Jag tror det har nånting att göra med hur som jag fyller ut skinntajta jeans!


Det är inte lätt att vara ödmjuk, för den som är felfri som jag!
Jag längtar så hem till min spegel.. Jag blir vackrare för varje dag.
Och alla som ser mig vill ha mig, jag är en sjutusan till man!
Det är inte lätt att vara ödmjuk.. Men jag försöker så mkt jag kan.


XOXO Frillan med Prillan

söndag 8 mars 2009

att stå på scen = reklam

För varje ton du missar, för varje falsk ton du sjunger, för varje gång du spelar fel är du dålig reklam för dig själv.

Att stå på scen är att göra reklam för sig själv. Det finns alltid någon i publiken som kanske vill anställa dig för ett jobb, men spelar du fel kanske de tar en annan. Man vill inte att någon spelar fel på ens bröllop. Eller på ens pappas begravning.

Men det är också reklam i mindre skala. Om jag spelar bra, eller på ett visst sätt som är bra, så kan andra här på musiklinjen fråga mig om jag vill spela med dem istället för med de andra trumpetarna. Man måste hitta sitt koncept och köra stenhårt. Och alltid, promota sig själv, whatsoever.

Det kan vara svårt när man har dippar, kanske inte för att de i ensemblarna man spelar i lider av det, utan mest i vetskapen om att någon annan hade gjort det bättre.

//Flöjten

baka bröd och titta på film

snurra framåt foten i näsan och jag ramlar uppåt när jag simmar

biffen är den 21mars! (chillvin med tilltugg....hahha)

LEVERABELT ÄR ORDEN MED LUDD I MUNNEN

håret i naveln drar ner luddet från tröjan i naveln...det är sant!

markus helt ärligt från en chalmeris som är van att skriva rapporter: navelluddet circulerar gött runt naveln och sammlar upp ludd till naveln...som blir jävligt gött att pilla i som indierna kan jobba med och göra en jävligt go trjöja av, så jobbar vi chalmeriser...det ska va billigt också

jag har ruffsigt hår som en trasselsudd

PUSS I LEVERABELN!!

hIHG FIVE, DOUBLE O NARRETED BY BIFF I RÖVEN

fredag 6 mars 2009

ballibullballanballis



http://listen.grooveshark.com/#/song/Little_Yellow_Spider/403309



One, two, three, four

Little yellow spider, laughing at the snow
Well maybe that spider knows something that I don't know
'Cause I'm goddamn cold

Little white monkey, staring at the sand
Well, maybe that monkey figured out something I couldn't understand
Who knows?

Well, I came upon a dancing crab, and I stopped to watch it shake
I said, "Dance for me just one more time
Before you hibernate and you come out a crab cake"

And hey there, little snapping turtle, snapping at a shell
Ah, there's mysteries inside, I know
But what they are I just can't tell for sure

And hey ya, little baby crow, you're looking kind of mean
I think I oughta spit before you start letting off your steam
For sure

And hey there, little sexy pig, you mated it with a man
And now you're got a little kid with hooves instead of hands
And oh, all of the animals
All of the animals

And hey there, little mockingbird, they sing about you in songs
Ah, where you been? Have you broke a wing?
I haven't heard you in so long

And hey there, little albatross, swimming in the air
Ah c'mon, you know I can't fly
And I, I think we really oughta play fair

And hey there, Mr. happy squid, you move so psychadelically
You hypnotize with your magic dance all the animals in the sea
For sure

And oh, all of the animals
All of the animals

And hey there, Mr. morning sun, what kind of creature are you?
I can't stare, but I know you're there
Goddamn, how I wish I knew

And hey there, Mrs. lovely moon, you're lonely and you're blue
It's kind of strange, the way you change
But then again, we all do too


biff á la roevé

söndag 1 mars 2009

Sökning på Musikhögskolan i Malmö

Alla sökande samlas i den stora salen. Två rader framför mig sitter en saxofonspelande ex-klasskompis. Lite längre bort sitter någon jag känner igen från intagningsprovet till folkhögkolorna förra året. Men till vänster om mig sitter fyra vänner från SVF. Vi skulle ha varit fem, men Big Bro Joe blev magsjuk natten till den stora dagen och fick ta första bästa tåg tillbaka till Jönköping.

Rock 'n Roll Reebook ropas upp först. Hon har klassisk sång som huvudinstrument. Big Bro Joe ropas upp fyra gånger och jag svarar varje gång "magsjuk!". De andra i gänget ropas upp och får sina tider. De tar bleckblåsare sist. Jag får den första tiden. 10.00. Tittar på klockan. 9.30. Jag har bara en halvtimme på mig att värma upp. Värsta möjliga scenariot. Paniken stiger. Blir torr i munnen.
Jäktar till korridoren där mitt prov ska äga rum. Går in i förberedelserummet. Värmer upp. Försöker slappna av. Tänka positiva tankar. Lugna ner mig. Spelar små snuttar av mina sökningsstycken. Packar ner trumpeten. Går ut. Sätter mig på bänken utanför juryrummet. Dörren öppnas av en gråhårig man.

Rummet är ganska stort och i mitten står ett notställ. Bakom en långsmal bänk sitter juryn bestående av juryledaren i mitten och två andra herrar på sidorna av honom. En man med spretigt hår som påminner om Beethovens sitter bakom flygeln.

"Jaha vad ska vi få höra nu då?" säger mannen i mitten. "Haydns trumpetkonsert, andra satsen" svarar jag. "Ja den lär vi känna igen" säger han med ett leende som jag inte riktigt kan tolka.

Jag ger pianisten ett tempo och han börjar spela. no turning back. Det går helt okej. Min nervositet smittar av sig på klangen.
Efteråt ställer juryledaren en massa kniviga frågor. Får spela nästa stycke. Det går bättre. Sen är de nöjda. Hann aldrig spela mitt tredje stycke. Men jag är rätt nöjd.

Går ut ur rummet med ett leende på läpparna och lämnar över åt nästa nervösa krake som står där utanför.

Det är gjort. På onsdag får jag resultatet. Men det spelar inte så stor roll om mitt namn står på listan eller inte. Jag gjorde mitt bästa och jag är nöjd. Och jag satsar ändå på ett till år på SVF.

//Flöjten

onsdag 25 februari 2009

nördiga nerver

Hmm, okej om Gb är plus-femman i ett ackord vilket ackord blir det då och vad är det naturligast att det efterföljande ackordet blir?
IDIOT! koncentrera dig på Lost nu.
Okej det blir ett Cm7+5 som borde gå till ett F7-9.
Okej koncentrera dig på programmet nu. Fast det går inte riktigt...

På lördag smäller det. Första antagningsprovet till Musikhögskolan i Malmö. Nerverna påminner mig om det hela tiden. Mina klasskompisar påminner mig. Mina lärare. Men mest av allt nerverna. Det var skönt att kolla på Lost igår istället för att börja producera min nya låt. Försöka koncentrera mig på något annat. Men helt fri från neurotiska symptom blir jag nog inte förrän vecka 13 när allt det här är över.

/Flöjten

måndag 23 februari 2009

söndag 22 februari 2009

snö snö och åter snö

Efter en vecka av bottenlöst puder är man tillbaka i vardagen på skolan. Men även här finns snö. Inte till midjan. I alla fall inte om man står upp...
Efter att ha suttit länge och väl i bastun och blivit sådär lagom mosiga sprang vi ut i snön och rullade runt utanför entrén till Solgården. Alla fegisar stod halvt om halvt innanför dörren och tog kort.
Nästa gång vi gjorde en rusch sprang vi upp till Herrgården och gav Aron svettiga och snöiga kramar för att sedan halka tillbaka till solgården.
Jag, Mattias, Midi och Victoria är "the strong ones". Vi har sprungit i badkläder i snöstorm.

När jag vaknade i morse hade snön börjat smälta. Vilken TUR att vi tog tillfället i akt!

//Flöjten

fredag 20 februari 2009

lUnd

MAFA INC BIFFAR EN STEKT GÅS I ETT SLUNGAD PLÅTFAT MED KIWI OCH SKÅNSK GROVKORNIG SENAP.....

söndag 8 februari 2009

What can I say, I´m just diffrent

Take chances, take alot of them
becuse honestley, no matter where
you end up & with who, it always
ends up just the way it should be. Your
mistakes makes who you are, you learn
& grow with each choice you make.
Everyting is worth it, say how you
feel always. Be you & be okay with it.
Frillan med Prillan (ironiskt, eller hur)

lördag 7 februari 2009

Bilarna kör på snö i norrland

Det var helt naturligt för mig att gå runt naken i mitt korridorsrum på 20 kvadrat efter att jag duschat. Snurra runt och självtorka till superduper -låten med Glasvegas. Jag hör stojj utanför fönstret. Utsikt över parkeringshus. Vad kan ske där?! Pojkar, 5 stycken, iklädda full vinterutstyrsel och varsin snowboard i handen. Jag förstår, jag är i norrland, det är minst en havmeter snö, de ska åka. Nej inte åka, de ska hoppa, göra trix och snurror från parkeringdäckstaket. De är galna. Jag får kul. Jag är naken. De får kanske ännu mer kul.

pippi

fredag 6 februari 2009

Tappade istappar.

Hej allihopa.
På alla konstiga hörn av världen.
Jag kom precis ner för backen, tog rodelbanan ner till huset, fast med skidor på fötterna då.
Det är kul att variera sig lite men jag har inte gett upp snowboardåkningen.
Skidor är för farligt om man ramlar, massa saker överallt och benen flyger åt alla håll.
Annars är det nice.

I ögonblicket då jag rumblade in i en gran baklänges önskade jag att ni var här, så att vi tillsammans hade kunnat ligga i snön å skratta åt min klumsighet.
Det hade vart skoj!

Kram Keso

torsdag 5 februari 2009

Som i en dröm

Någonstans långt bort i en drömvärld hörs ljuva toner. en ljuv melodi. Halleluja. Inte Jeff Buckleys version. Inte Leonard Cohens version. Det är mansröster och de kommer närmare.

När jag hör knackningen på min dörr inser jag att det inte är en dröm. Jag virar täcket om kroppen och öppnar dörren. 20 killar i kostym med ljus i händerna kommer in i rummet. Sjungandes Halleluja i stämmor. Jag kurar ihop mig i sängen och njuter av hela mitt hjärta.
Då bryter sig en av dem ut ur mängden. Han har en ros i handen och ett rött hjärta i papper som det står mitt namn på.
Efter ett tag börjar killarna röra sig mot dörren igen. Fortfarande sjungandes. Tårarna rinner nerför mina kinder. Det var det vackraste jag varit med om.

När den siste har lämnat rummet tänder jag lampan och läser dikten på det röda hjärtat. Tittar på klockan som visar 05:04. släcker lampan och somnar efter en stund med sången ringande i öronen.

Ett av mina bästa moments på SVF so far.

//Flöjten

tisdag 3 februari 2009

upp upp i luften

Det är tre meter ner till scengolvet. Och ännu längre ner till det riktiga golvet. Längst upp på stegen står jag och hänger upp ett draperi som är astungt i ett järnrör i taket. Jag måste använda båda händerna för att knyta. Försöker att inte titta ner.
"Sofia du är JÄTTELÅNGT upp!" ropar Antonia som precis har kommit in i aulan. Jotack jag vet det du...
Klarade mig i alla fall helskinnad utan någon bruten rygg.

Bakom scenen hittar vi några fräsiga silverdraperier som vi ska göra en schyst entrédörr av. Vi hittar också kartong i silver. Den ska det göras stjärnor av. Och så ska "hajtänderna" användas till scenen. De legendariska "hajtänderna" som använts vid alla våra stora spelningar. Men just nu står dom i tv-studion som vi inte har tillgång till. Fixar vi imorgon. Den mest använda frasen idag. "Det fixar vi imorgon".

Men imorgon smäller det! Mitt första musikcafé!

//Flöjten

fredag 30 januari 2009

Take me wandering through these streets, where bright lights and angels meet..

Hej alla älsklingar.

Är pinsamt dålig på att skriva något vettigt själv på den här underbara bloggen, men det är super och det uppskattas enormt ni som är bättre på att uppdatera om allt som händer, görs, bryts, saknas och funderas på. (SANNA OPERERA DIG NU!!)

Men idag hade jag ingen ursäkt för att inte skriva några rader. Vädret är ok men inte lockande nog för en långpromenad, disken är diskad, tvätten tvättad, lägenheten jag sitter i är städad och fin och framför allt: alldeles tom sånär som på mig, tre datorer och en hög kläder som doftar väldigt saknad pojkvän.

Paolo Nutini rullar i spelningslistan och jag ligger i soffan, kollar lite slött framåt i kalendern och längtar efter våren. De nya vårkollektionerna på jobbet som växer för varje dag nu andas ljusa pasteller, luftiga ljusa jeansblå nyanser och varma beiga naturtoner. Längtar framåt, ge mig färg och liv och rörelse.. Ge mig ljus och värme, glädje sol och kärlek? Jag menar, ge mig KROKUSAR FÖR I H*LVETE!

Vår och sommar i den här staden är något av det bästa som finns , en frukost i solen på esp house i vasa/viktoria, glass vid kanalen och grill i slottsskogen. Ändå är jag glad att vyn utanför mitt fönster här i Almedal fortfarande är ganska grå och brun, för om solen redan var här och inte ni, ni som inte är här utan någon helt annan stans i något av jordens alla miljoner hörn, vore våren inte hälften så mycket värd. Våren kommer nog till oss som väntar på er här i Göteborg när ni landar på flygplatsen eller hoppar av tåget på stationen och sitter med oss på gräsmattor, uteserveringar och klippor. Så hoppas ni har ett par underbara månader ute på äventyr, men kom hem snart till oss så att våren kan börja på allvar!


Mycket kärlek, High 5

tisdag 27 januari 2009

Now that the love is gone?

Jag vill verkligen tro på kärlek, men ibland är det som att tro på Gud: Ibland vill jag verkligen tro på honom men jag bara gör inte det. Vill bara att någon ska motbevisa mig. Alltså inte när det gäller Gud.

//Flöjten i ett visst missmod över livets motgångar

måndag 26 januari 2009

Vad hände med Grön Express?!

Här kommer man hem och tror att allt är som vanligt. Tills man ska åka buss! Grön Express verkar inte längre gå till Skogen. Vad är detta för något nytt idiotiskt påfund?!

För övrigt kan jag berätta för alla som befinner sig närmare Jönköping än 100 mil att vår klass ska ha Musikcafé onsdagen den 4e februari klockan 19. Kommer nog att bli en bra show så råkar ni ha några timmar över en onsdagkväll kan ni ju droppa förbi. Musikcafé innebär helt enkelt att man fikar och lyssnar på oss när vi spelar :)

//Flöjten

Kesos nya kärlek


studentliv

På väg hem till korridorsrummet (som jag för tillfället delar med min kusin) från Ica med en full kasse matvaror i vänstra handen gick jag stolt med tanke på mitt stundande storkok. Snön lyser vackert upp omgivningen i de annars ganska tråkiga bruna tegelhusen till studentkorridorer. Luften är frisk och den sköna studentklastrofobiska känslan jag faktiskt känner drygt 100 mil norr om min kära hemstad gör sig påmind med ett leende på läpparna.

Jag har tagit mig ända hit. Jag har kommit in. Jag känner välbehag, spännig, lycka och lite rädsla inför de kommande åren som student. Jag känner mer och mer för var dag som går att det är det här jag vill studera. Jag vill bli psykolog och just nu är jag stolt över mig själv.

Att det är folk som saknas kan jag ju aldrig sticka under stol med. Jag hoppas att alla ni som läser känner er berörda och mycket väl vet att jag är tacksam och stolt över var och en av er!

I vilket fall (det jag ska komma till) är att jag ringde mamma för att få psykisk stöttning och rådgivning i mitt storkok. Köttfärsås skulle tillagas och det skulle faen bli bra. "asså, mamma, hjälp mig med det här, vad tar jag först". Jag började fräsa löken och förbereda morötterna inför en riktig avhylning. Jag hörde mamma höjja rösten till ett litet förvånat och aningen skrattläge i tonläget. "Sa du att du köpt 800 gram köttfärs, det var värst vad du ska laga mat helt plötsligt"

Och det tog tid. Där stod jag med tre grytor i dess olika slag och kokade mat. Köttfärsås i röven och för all framtid. Hur skulle jag veta hur mycket köttfärs som skulle gå åt... Nu undrar ni väl alla hur det smakade. Jävligt gott ska ni veta. Full frys...

Sedan var det ju bänkning framför bone söker fr. Magnus skulle äntligen få sin Emma och ja, det var ju inte utan tårar i ögonen som jag betraktade deras kärlek.

pippilotta

söndag 25 januari 2009

Da satt vi har... pa andra sidan atlanen med en borjan till branna, spanska kanaler pa tv:n och maten kommer in lika fort som den kommer ut och livet ar inte sa dumt faktiskt. Goteborgs skargards drogade reaggebroder ar inte sa dumt som man kan tro. Speciellt inte om man rakar ta en bat tur eller en svang om ner under ytan...
Men, har finns ingen bandare sa langt ogat kan na, inga vevar, inga torra muffins, inga brutna handleder ( forovrigt sa ja du ar dum!)... inga er!!
Sa darfor blir betyget stort i men utan den beromda pricken.

manga varma till er alla fran majja-muffin och rasta-gunnar pa ett iskallt internet kaffe me sporegn utanfor.

fredag 23 januari 2009

Det är inte lätt när det är svårt.

Jo jag vet, det var dumt, och det är lätt att vara efterklok men en olycka händer så lätt. Speciellt för en naiv och dumdristig tjej som jag.

Doktorn sa: You got broken and dislocated wrists. We need to fix it, operate and you need bandage for 6 weeks.

Sjuksköterskorna: How did you manage to go 3 weeks with this?

Jag sa: I'm a strong girl... Och ångrade med ens besutet att gå till läkaren. Det är så mycket lättare att vara ovetandes om problemen. Det man inte vet mår man inte dåligt av. Helt klart.

Åkning imorgon någon?! Kalla mig dum, men va fan, livet är för kort för frakturbehandling.

Puss på er.
Jag har käkat Österrikisk Keso. Den är inte lika god som svensk.

torsdag 22 januari 2009

Fråga mig inte varför eller hur..

jag hittade denna.. men snacka om nostaligitripp på hög nivå! MATILDA DU SAKNAS HÄÄÄR!! (niklas med men denna är tillägnad Matilda!) Här har vi the original utan mellanrum eller i fyllda meningar!

Full idag, full imorgon så ser
Livet ut för mig, jag skall aldrig släppa flaskan
Jag skall aldrig gifta mig.

På min gravsten, på min gravsten
Skall det ristas på latin att här
Under ligger stoftet av ett jävla fyllesvin.

Och alla maskar, och alla maskar
Som skall kräla på min kropp
De skall bli så jävla fulla
Att de aldrig kryper upp

Vårt mål är alkohol den enda dryck vi tål! SKÅL!

Janne är redo för pubrundan
men önskar hon var hos Matilda o Niklas!

Tårar - det bästa betyget

Musiklinjen befinner sig i skolans kapell för veckans gemensamma lektion. Lektionen där vi kan spela och sjunga för varandra. Öva att stå i rampljuset.

Rebecka har precis avslutat ett magiskt vackert pianostycke av Nils Lindberg. Ove, vår lärare, nickar åt mig. Jag och Antonia reser oss. Hon går till pianot och jag stället mig mitt på stengolvet framför. Jag berättar att jag ska sjunga Prelude To A Kiss av Alicia Keys. Hon spelar det snygga introt och efter en stund börjar jag sjunga. Det känns lite trevande i början, jag är inte helt van vid akustiken i kapellet. Men det går bättre och bättre. Josefine ler åt mig när jag möter hennes blick.

När jag möter Sabinas blick när tonerna klingat ut ser jag att tårarna rinner ner för hennes kinder och ögonen är rödgråtna. Jag går fram och kramar henne. Det var det finaste betyget jag har fått i hela mitt liv.

/Flöjten

lördag 17 januari 2009

I väntan på nästa DUMP...

...Lanpartar jag med mina nya homies på kvällarna, åker i halvuppåkta backar på dagarna, dricker öl i becken, med massa andra turister. Men vi bummare vet vart vi kan åka, vilka dagar vi kan vistas på rätt stälen för att undvik plogåkarna.
Morgorna är visserligen underbara och jag har förälskat mig.
I en ny bräda.
GNU; Banana magne-tracion...

I morse slapp jag tork upp spya. På mitt tvåtimmarsjobb som jag visserligen gillar starkt. Jag städar med en mamma på ett typiskt österrikiskt hus. Tre fina rum. Hon bjuder på frukost, lär mig tyska, vilket ja aldrig trodde skulle ske. Ger mig lite cash. Som räcker en dag högst. Allt är nämligen dyrare än okej här.

Vi sitter tre halvinvalidos i soffan. Ett pajat knä, en uppkuttad hand (Jens=Idiot :))) och så mina trashiga handleder då. Som iof inte bekymrar mig så mycket längre.

Nu är det ladies week, allt är iof fördel för tjejer här nere, bara för att vi är minoritet. Det går 5 killar på varje tjej. Jag trivs. Jag har fått fräknar på näsan.

Over and out. Keso.

resande

Jag är på väg in i ett nytt kapitel av mitt liv. Studentlivet. En kvinna ringde mig igår från Umeå universitet och sa att jag blivit antagen till psykologprogrammet. Jag blev spyfärdig och började skaka i hela kroppen. Efter mycket om och men kom jag tillsammans med min kära familj fram till att det här var en chans. Det skulle helt enkelt kanske vara ett rent av korkat drag att tacka nej.

Jag trodde verkligen inte det här. Helt galet. Ett dygn senare sitter jag på ett tåg mot Umeå. På väg mot något nytt. 100 mil bort.

Pippilotta.

torsdag 15 januari 2009

Och så var det dags igen...

att vakna upp med ångest efter varje natt som involverat alkohol har nästan blivit som en tradition. Gårdagens "vi ska bara ta en öl" slutade som vanligt med en dyngrak Jannike och Johanna strosande ner längs Vasagatan.. (men ölen kostar ju bara 20 spänn...)
Startade på Handels där vi fyra rockiga brudar ensamma släppte loss på dansgolvet till barpersonalens stora förtjusning (kan tänka mig att tankarna gick nått likand : äntligen har vi nått att skratta åt..) Sofia o Nora åkte väl hem runt tolv men självklart va de ju onödigt att slösa bort en go fylla nu när man har köpt den så kvällen fortsatte galet nog till Nivå för oss andra ( mig o johanna såklart) där fok va ute för att just bara "ta en öl" så man kan väl säga att vi stack ut...
Resten är hemligt men ledde till diverse små panikångestattacker när väckarklockan ringde och skolan kallade.. Vet inte om det kanske är dags att budskapet ska nå fram: alkohol är inte bra för mig! men ändå vet jag att på lördag blir de fart igen.. Är det detta som kallas alkolism?

Mitt nyårslöfte har redan spruckit, skål på det!
Janne

onsdag 14 januari 2009

Att vara ensam eller bara för sig själv?

Är det ett behov eller ett besvär?

Ibland vill man bara bli av med allt folk omkring sig och ensam läsa en bok eller se en film eller bara chilla ensam. Sätta sig ensam vid pianot och veta att ingen lyssnar.

Men ibland är man ensam och den högsta önskan man har är att någon knackar på dörren, ringer eller smsar. Men istället sitter man där ensam. Och känner sig bortglömd. Och sen när man väl träffar folk så undrar dom var man har varit hela tiden. Hela den tiden när man satt och väntade på att bli ihågkommen har de väntat på en själv. Hela tiden när man kände sig bortglömd och ensam lämnade man någon annan bortglömd och ensam.

/Flöjten

lördag 10 januari 2009

Mitt i natten

En melodi i natten. Och en text. Slår upp ögonen. Tänder lampan Famlar efter mobilen. Inspelningsfunktionen slås på. Sjunger det melodin. Lägger ner mobilen. Släcker lampan.
Mer text. Mer melodi. Tänder lampan. Famlar efter penna och papper. Skriver det som kom upp. Lägger pappret på golvet. Släcker lampan. Somnar om. Drömmer om låten.

På morgonen sammanställde jag det som inträffat inatt. Min första helt färdiga låt. Nu ska den bara produceras också...

/Flöjten

söndag 4 januari 2009

framgång

Hon såg mig i ögonen, tog fingret mot min haka och gav den en liten putt uppåt.

"Johanna, kom ihåg en sak...", sa hon och tog några steg tillbaka. Hon tittade mot den ljusstripa som slog sig fram genom gardinerna från de stora vardagsrumsfönstrena. Hon var en av alla dem som tyckt om att vara i just ljuset, vara i centrum och vara sedd. Nu var hon en av alla dem som försökte skymma sig själv. En av dem som tycktes ha någonting att dölja och en av dem som skämdes över vart livet hade fört henne.

Den före detta mannekängen vände sitt huvud mot mig igen och fortsatte "... in med magen, ut med brösten och lite vilja, då kommer du hur långt som helst."

pippi

lördag 3 januari 2009

Pimp My Bandare 2009




Nu är 2009 på plats! Gött nu kan vi lägga i nästa växel, gasa på och kör om dem andra, glida förbi och briljera, dansa som aldrig förr, va snyggast, va femjävlig, ge dig aldrig du kommer lyckas, va bäst, gå den biffiga vägen och våga lita på dig själv. Om nån kan så kan du, inga dippar bara toppar. Ge dig aldrig för du är ju snyggast, femjävligast och helt underbar...ta åt er av det goda livet, njut av allt vad livet har att erbjuda. Inget står i din väg. Ni är kort och gott helt oslagbara. I will play for you till I die...

LOVE YOU ALL !

bAnDaRn