onsdag 31 december 2008

årets sista vurpa

Jag går ut genom dörren på morgonen. Solen har ännu inte gått upp. Spänner pjäxorna. Sätter på skidorna. Stakar mig ner mot backen och glider ner mot liften.



Första åket i nordbackarna har temat manchestersnö, folktomt och snålblåst. Men underbart. Efter några åk kommer mer och mer folk och backen är inte längre nypistad. Då satsar jag på puckeln. Gupp-gupp-gupp-vafan-hände-med-skidan?!-jag-får-snö-i-munnen-och-i-halsen!! Fem meter ovanför mig i backen ligger skidan. Irriterad klättrar jag upp och hämtar den. Den ska ju inte lösa ut när det inte behövs tänker jag och knäpper på mig den. Åker några meter till. Skidan lossnar. Andra skidan lossnar. Jag fortsätter. Alla i liften ovanför mig skrattar. Jag vrider om mitt knä. Jag ligger still en stund. Hur illa är det? Äsch vafan. Jag reser mig lite halvt. Vinkar till pappa nere i backen och gör tummen upp. Klättrar blygsamt arg och irriterad upp tio meter och hämtar skidorna. Varje steg trampar jag genom snön så det är galet jobbigt. Krånglar på mig skidorna. Tar den svarta pisten ner istället. Testar istället puckeln nästa åk och klarar det!



Vi åker hela dagen tills solen går ner. Lyckades med en och en halv vurpa till. En gång löste skidan ut i en snödriva i skogen. Nästa gång fick jag ett felskär och åkte nästan in i ett träd. Men det gick bra. Och nu ska vi fira nyår!!!



Hoppas att er nyårsafton blir helt underbar! Och att vi alla kommer ihåg den imorgon.

GOTT NYTT ÅR!!

//Flöjten

sista dagen...

"Vi blåser i det. Jag vill bara ha ditt sällskap. Snälla, gör min dag".

Hög musik slogs på stereon och Tina Turners stämma fick henne att röra sig på det stora sovrumsgolvet. Hon tog ut en klänning ur en av sina stora garderober. "den här ska du ha på nyår". Jag såg mig själv i spegeln iklädd 15000 kr. Den satt perfekt. Jag kände mig som framgångsrik, vacker och sexig kvinna. Pärlor och paljetter gjorde kläningen tung. Trots att det inte är något som faller mig i smaken så blev den här klännigen bara helt otroligt snygg. Den lät blickar bakifrån flölja nästan en hel ryggrad ner, skärningen framtill lät framhäva nyckelben och nedtill var den ganska kort men med en slits framtill som skapade fin form till höfterna. Klänningen ville hylla kvinnokroppen.

Stora örhängen dinglade nu i mina öron, håret sattes upp och sminket togs fram. Parfym syntes ånga i luften kring sängen. Sminket plockades fram och jag lät mig sminkas. Lät mig jobbas på. Hon brann för det hon gjorde.

"Du har gjort min dag, snälla, ta med dig klänningen, det är en present från en väninna".

Gott nytt år till er alla, hoppas ni får en riktigt kul nyårsafton!

pippilottas sista dag på jobbet.

Jag har ju inte lov till att ta emot gåvor så klänningen är inte i mina händer, men det är tanken som räknas....

tisdag 30 december 2008

det var väl på tiden nu!

JA det var väl det. Att blogga är väl inte min starka sida som ni nog har märkt.
Min fruktansvärt dåliga ursäkt är att jag inte haft tid. jag har ju inte tid till mycket, tycker jg själv, men vart tar då all tid vägen?
jag gör ju egentligen inte speciellt mycket, jag får därför heller inte så mycket gjort... en ekvatin svår att lösa.

Mamma har ännu en gång släppt orden, jag tycker synd om.... denna gången var det dlla det var synd om. eftrsom jag vill fira nyår med er underbara och inte med honom, och att jag inte lägger all min tid på honom, jag uppskattar honom inte... visst hon får tycka vad hon vill. me dalla tycker som jag man ska inte lämna det man har för att något annat komme in i bilden man får göra plats åt det nya. vad mamma inte förstår är mig.
Jag är bara så trött på att mamma alltid tycker synd om andra men aldrig mig, är det inte det do ska göra så man känner sig lite omtyckt, att hon alltid ställer upp. något slog slint men jag älskar henne ändå(nästan alltid) :)

xoxo Frillan med prillan

måndag 29 december 2008

det sköna lilla låtsaslivet

Hon går omkring och tänker på hur många sätt det går att förändra den hon är. Hon tänker också på alla handlingar som inte går att få ogjorda. Hon funderar på världsliga frågor. Kanske vill hon låtsas vara inne och rätt. Kanske låtsas hon vara fel. Hon läser av olika lägen. Ibland bara låtsas hon. Låtsas leva. Som om hon hade ett låtsasliv.

Hon vill så mycket. Hon ängslas. Framtid. Kärlek och vänskap. Kanske vill hon förändra eller kanske helst av allt vill hon bara flyta med strömmen.

Hon visar på starkt självförtoende, men döljer inte heller dålig självbild. Hon tycker om att synas och mår dåligt vid brist på uppmärksamhet. Hon är liksom andra varmhjärtlig, omtänksam men också äckligt egoistisk. En del av det hela. En av de med makt och maktlöshet. Hon förkrymper sig själv och pratar stort. Hon vill och lägger sig ner.

Hon är en av alla de som går runt och låtsas. En av dem som ville vara någon annan. En idol. Det finns drömmar som kanske speglar annan person. Förändring, hopp och barriärer i hennes låtsasliv.

pippilotta

Vad skall man säga...

En jul som inleds på sämsta tänkbara sätt men avslutas med flaggan i topp.

Som några av er redan vet, Bruno is no longer a part of this world.
Där stod man på Volvo sin plikt trogen och drillade herr praktikant. Helt plötsligt så ringer pappa. Två ord var allt som krävdes för att jag skulle inse att något inte var som det skulle. Han säger alltid alltid "Hej det är Michael" men denna gång hör jag "Hej Niklas".
När jag kommer hem möts jag av den mest oskyldiga blick man kan hitta på denna jord. Bruno ligger halvt utslagen i hallen med ögon som skriker efter hjälp. Inte hjälp om att få tillbaka kontrollen, inte hjälp om att ta sig upp till matskålen utan hjälp om att få ett slut på det. Det som händer sedan är ingen jag ens hade önskat min värsta fiende.
Visst har han haft ett underbart liv och långt för den delen oxå. Det var länge sedan vi insåg att han är sjukare än vad han ger sken av och hela tiden har man intalat sig själv att man är förberedd på det värsta. Men likt förbannat blir det jobbigt när det väl händer.
Det bästa sätt som jag kan beskriva känslan på är hur man förbereder sig inför ett fallskärmshopp. Man går där och laddar, tänker igenom hela hoppet i huvudet och packar ihop skärmen enligt konstens alla regler. I planet på väg upp känner man hur man närmar sig det man har väntat på. Du vet att det är dags att hoppa och du slänger dig ut. När du skall ryka i snöret för att väkla ut skärmen så är den inte där, ingenting alls att rycka i och du faller handlös mot marken i en fruktansvärd fart. Alla förberedelser är borta och det finns ingenting du kan göra.

Trotts denna riktigt dåliga start så blev julen inte så dålig som man kan tro. När det är som värst finns det alltid underbara vänner, familj och släkt som locka fram ett leende.

För framtida jular tillsammans med er alla i vårat kollektiv rekommenderar jag varmt Gunnarsjö. Även om det inte snöade så var det vitt av frost, västsveriges största gran utanför fönstret, en julkänsla som luktar stearin, glögg, brasa och klementin. Juldagen avslutas naturligtvis med ett 40gradigt bad i tunna.
En underbar upplevelse för alla sinnen som jag mer än gärna delar med er alla en vacker dag.

Nu i mystider tycker jag att man måste lyssna lite på The Killers och då framförallt I can't stay, The world we live in och This is your life.

Om några timmar lyfter planet och man är påväg till jenkarland med sin bättre hälft, helt ***** obegriplit!
Andas in, andas ut, jag kan sänka Sydamerika, jag är inte rädd.

Fan vad man kommer att sakna er alla!!!

Peace love & understanding
/Gunnar

söndag 28 december 2008

listan

Måste vi lägga ner, jag har ju inte fått komma ännu...
besviken röst

Näe, inte jag heller...
svarar en trött men än mer uppgiven stämma

kärlek

Ni betyder mest. Ni är de som kan få mig att må som bäst. Är inte det kärlek?

Tack. Jag älskar er.

/Flöjten

lördag 27 december 2008

Fastnade framför en film på tv igår som gjorde sig påmind att den ligger bland mina topp-10 favoritfilmer, fruktansvärt snygg!
Lite internt men den ger en känslor som endast mörka, hårda män kan väcka!;) puss på er/ Janne

fredag 26 december 2008

The giving up is the hardest part

Kan man få felstegen ogjorda? Kan man resa tillbaka i tiden? Kan jag inte få åka tillbaka ett år och göra allt bra? Så att vår vänskap aldrig dör? Kan jag få tillbaka det vi hade? Jag saknar dig. Och jag saknar dig. Och jag saknar dig. Och varför kan det inte vara som det var? Pakten som aldrig skulle brytas? Vart tog den vägen? Är det mitt fel? Eller är det ditt? Och ditt? Och ditt? Och ditt? Eller bröts den aldrig?
Kan vi inte bara höras oftare? Jag saknar närheten. Varför ses vi aldrig nuförtiden? Fast det är väl mitt fel... Fast inte bara mitt.

Lyssna på This Time med John Legend.

Nä det är ju bara jag som skriver nuförtiden så jag kan snart göra det här till min egen personliga blogg! This blog is fucking mine?!

torsdag 25 december 2008

Restankar på juldagen

Satt och hade tråkigt och fördrev tiden med att häng på facebook. Kom av någon anledning in på någon randoms bilder från Sihanoukville i Kambodja. Personen i fråga firade julafton och flera personer som vi träffade när vi var i Asien för ett år sen var med på bilderna. Jag blev lite avskräckt av bilderna. Tänkte att "ingen backpackerresa är ju unik, alla går ut på samma sak och alla gör samma saker". Blev lite smått irriterad på backpacking i allmänhet och tänkte att "nästa gång jag backpackar ska jag göra något speciellt!"

En liten stund senare kom jag in på Thai-Sunes bilder från Koh Pha Ngan och såg bilder på personer jag tycker så sjukt mycket om, bilder på nya vänner, bilder som visade den gemenskap man kan få som backpackers. Detta fick mig att tänka om igen. Den resan vi gjorde var på inget sätt unik. Men den vänskap vi har och de relationer vi skapade med nya människor under resans gång är unika på alla sätt.

Jag kommer säkert att resa igen. Och oberoende av vad syftet är och vem jag reser med så kommer den resan att vara lika unik som den jag gjort. Och som så många andra har gjort.

Och jag vill önska er lycka till, ni som är på väg ut i världen!

/en ressugen Flöjt

tisdag 23 december 2008

dan före dan före dopparedan

Imorgon när jag vaknar är det dan före dopparedan. Då ska vi klä granen, sätta på favoritjulskivan, tända tomtebloss, smaka lite på glöggen, på julskinkan, sillen och snapsen. Slå in paket och lägga dom under granen. Städa mitt rum. Mormor och morfar kanske kommer å besök. Fixa sista julgodiset och julmaten.

Men var är min julstämming? Var det en överdos av jul som tog bort den när vi var i USA? Kanske pajar det lite när man börjar sjunga julsånger i oktober? Men det kanske också beror på att inget fram tills nu har varit som vanligt detta året. Jag har inte bott hemma, jag har inte köpt så många juklappar som jag brukar, jag har inte haft några problem med julklappsinköpen för jag köpte alla i USA, jag har knappt ätit några lussekatter och definitivt inga som mamma har bakat.
Men det största är nog att jag inte har varit hemma. Jul för mig är nog hemma i Mölnlycke. Och i Göteborg. Jag har inte gjort några av de saker jag brukar göra innan jul för att få julstämning. Eller det kanske jag gjorde, men det var innan USA och där dog det totalt.
Jaja, det är väl bara att vänja mig. Nu har jag flyttat hemifrån och förhoppningsvis och antagligen är det för gott. Går jag inte på SVF nästa år så har jag antagligen ändå flyttat.
Så jag måste nu börja lära mig att få julstämning utan att vara hemma.

Hoppas i alla fall att jag vaknar på julaftons morgon och känner den där känslan som jag alltid har känt just den dagen alla år.

Det var lite tankar om julstämning från en sömnig Flöjt. God natt gott folk!

söndag 21 december 2008

Och här är en man med små piller högst upp på önskelistan...



torsdag 18 december 2008

hellre jul i en rövarborg än rövar på en julfest

Det var namnet på vårt spex/pjäs/musikal som vi spelade upp för skolan på den årliga julfesten. Min roll i detta drama var vildvittra, vilket medförde att jag nu, såhär dagen efter är om möjligt ännu hesare! Men det var det värt för vi vann spextävlingen :D

Nu är det snart jullov. Imorgon bär det av hem mot Götet igen. Och lilla fridfulla Mölnlycke.
Vilken termin det har varit! För en tjej som aldrig har sjungit i kör innan är det ganska nytt med opera, jönköpingsgala, musikalkonsert, julkonsert och luciaturné i USA! Och innan lovet är slut har vi framfört två konserter till.
Och för en tjej som nästan bara har spelat klassisk musik så är det även ganska nytt med två funkensemble, en jazzensemble, ett storband och en massa jazz på instrumentallektionerna!

Och så mycket trevligt folk jag har lärt känna! Många nya vänner som jag kommer att sakna under lovet.

Och så många jag har saknat när jag har levt i bubblan på SVF! Men er ska jag allt ta och träffa på lovet!!

Nu ska jag bara packa och städa....

//Flöjten
Alla tittar på mig och avundas min självsäkerhet och mitt mod. De tänker att jag är cool och de vill vara som mig. Klockan är fyra och det är mörkt ute. Jag går på gatorna och möter människor från alla världens hörn. Jag får ögonkontakt med de alla arbetslösa människorna och tror mig förstå deras situation.

På dessa gatorna där min nya bostad för några veckor ligger är varannat skyltfönster fyllt med kebab 45 kr men lika ofta pizza 89 kr. Det är också här man kan få en dobbel latte för 20 istället för 33kr som det kostade vid korsningen där förra lägenheten låg.

Här verkar det också som att invånarna är färgblinda. Ingen tycks följa de rödljus som finns för gående. Istället går de rätt ut i gatan och parerar mellan bilarna. Det moderna samhället är nog inget de hunnit följa med i.

Mina tankar om min coolhet känns efter ett tag rät patetiska. Vem tror jag att jag är? Att jag ens reflekterar över att andra kanske är rädda för att gå här på grund av mångkulturen. Att tankarna om att jag vet att bara för att de har en annan hudfärg inte måste vara sämre och ondare människor för det. Nästan att vara mest rassist av alla?! Det är ju sjukt i vilket fall att ens tänka sådan tankar...

pipilotta

tisdag 16 december 2008

Kan det bli bättre...

Tre toppen tjejer, Stockholm, Viva la vida, Sommar, Drinkar, Värme, Sol, X&Y, Stadion, Biljetter, 22 augusti:   
COLDPLAY, COLDPLAY, COLDPLAY! 

Längtar redan...

måndag 15 december 2008

I nuläget!

Jag är nervös och skriver hellre här än biter av alla mina naglar.

Fort. följer. Keso.

söndag 14 december 2008

Hittade en liten mening som jag tänkte passar in ganska bra på vårat lilla gäng...
Nya testamentet, andra moseboken, samtalet med petrus, vers 2.

Are we human or are we dancers?

/Gunnar

Det jag inte visste då, vet jag nu...

och det gör ont. Har en känsla av sårad besvikelse och den går inte över. Försöker få den att försvinna med intalning om att jag förtjänar bättre än det där, att allting faktist är bättre och det har fungerat. Ända fram tills man, som man vet att man inte borde göra, kollar runt lite grann. Vet inte om de kommer från nyfikenhet eller bara bekräftelse om att ja, man är faktist lite bättre än det där. Men pang kommer det som en käftsmäll (ni vet en sån där som man inte är beredd på) träffar en rakt i ansiktet, men det är inte där det gör ont... Önskar att jag kunde slå tillbaka men jag kan ingenting göra, istället sitter jag här hemma och kollar ut i mörkret samtidigt som jag ångrar att jag lät nyfikenheten ta över..

Janne

Är jag en typisk "en på miljonen"?!

Vad är chansen, vad är chansen?!!! Spottar jag ur mig, sådär halvt svajig i knäna och med hjärnan på heltändning.

Sånt här händer ju bara inte tänker jag. Absolut sista kvällen ute, första besöket på stället, ja, rent ut sagt " i matematiska termer" o.oooo % mille chans i världen. Fast det sker.

Jag skall ge er lite smarrig bakgrundsinformation. Innan jag åkte upp hit till Oslo tänkte jag, honom måste jag träffa eller iaf säga hej till. En gammal jobbarkompis, kille, visst, jag må kanske i detta skedet erkänna att det har vart vissa känslor i luften. Fast då var han upptagen och kanske var det därför det fanns känslor
Nu var han inte upptagen.
Fortfarande inte en tanke på något. Nej då, tro inget sånt om mig.

Vi sågs en gång, på hans initiativ och jag kunde ju inte tacka nej, jag var bara trevlig. En kompis vänskaplig grej, som var skoj. Vi sa det vanliga hejdå, vi ses igen snart! Vi lovade bägge två att vi skulle höras.

När helgen kom tog jag mina vänskapliga förpliktelser och hörde av mig... men vad sker inte då. Eller rättare sagt vad sker inte alls!? Såklart, dumma knäppa tjej. Han tror att du är mega intresserad och svarar inte på ett snällt hur är läget, vad gör du ikväll sms, utan några förpliktelser alls. Det var ju synd tänkte jag, dumt att han fått den bilden. Egentligen är det ju mest trist för honom att gå miste om en skoj kompis, men det är ju inte direkt vad man tänker i första sekunden.
Jag känner mig aningen dissad men tänker inte mer på det och hoppas jag slipper se honom någon mer gång denna hösten. För det skulle bara bli pinsamt, speciellt med tanke på att jag skickade ännu ett vad händer ikväll (i hopp om att han glömt det andra sms:et)!
Efter det känner jag mig som världens stalker. Dock fortfarande med min stolthet kvar.

Jag blir mest bara konfundersam eftersom jag själv alltid svarar på sms. Försöker iaf. Vill jag inte ses skriver jag det. Det är ju tusen gånger lättare egentligen. Mer ärligt också.

Hursom.

Vår sista utekväll i Oslo blir som vanligt en lång förfest som slutar i taxi hem mot krysset uppe hos oss. Vi bestämmer oss för att ta en falafel innan vi går hem. Går in på ett ställe jag egentligen aldrig gästat tidigare. Står i kön och ja beställer.
"Challa ha Flaffel killarna" förbereder en burgare till någon annan.
Jag ser mig omkring men det är ingen där, LURADE tänker jag. Någon har sprungit från notan haha.
Dumma blonda tjej igen.
Dörren har öppnat sig bakom mig och jag vänder mig om.
Det tog inte mer en en sekund innan jag känner igen jackan, skorna, håret, shit tänker jag, speciellt med tanke på den andra blonda tjejen som är hans sällskap.
Vad är det första man gör om inte, får för sig att sticka därifrån fort.
Hinner fram till dörren när jag inser, detta är ingen bra ide! Vänder mig om och utbrister ett sådär kvar i tre super glatt! NÄMEN HEJ!

Försöker få fram något halvkul, mest chockad över att se honom med henne här. Pratar lite om sådant som jag säkert redan sagt tidigare och lite av det klassiska vad gör du, vad har ni gjort ikväll.
Pratar mest med tjejen. För att definitivt visa att jag vill absolut inte ha honom, så jag kan åka härifrån och inte känna mig som en stalker, ofärtjänat. Egentligen är det mest för min stolthets skull... såklart.
Avslutar kvickt med att sköt om dig innan jag vänder mig om till mina två homies och i ren skaka av mig panik börjar gapskratta och utbrister VAD ÄR CHANSEN!! Han bor ju inte ens här.

Men tydligen gjorde hon det...
Tur att man har vänner som backar upp en med: Du skötte dig jättebra och du var ju så himla mycket snyggare än henne.
Haha det vad var jag också försökte intala mig när jag såg min fina fana i spegeln, prydd med luciaglitter och rufsigt hår från allt dansande.

Åtminstone är det jag som haft kul...
KESO

fredag 12 december 2008

Glatt ilsken eller förbannat glad?

En busschaufför, en busschaufför det är en man med glatt humör... eller?

Efter en lång dag på skolan och jobbet kliver Niklas på bussen på Nisse-terminalen, glad av just den anledningen att dagen är över. Slänger upp plånboken på stämplingsmaskinen i vanlig ordning. PIIIP!!. Ojsan Hoppsan tänker Niklas redo att slänga upp plånboken igen. Då säger den till åren kommen, lagom moderna, av utländsk version till busschaufför, "Om du har problem med kortet får du ju ta ur det ur plånboken förstår du väl, du har säkert ett bank och mat-kort(vet fortfarande inte om han menade ett bankomatkort eller kombinerat visa och ICA-kort) som sänder samma signal". Oj var det en människa, jag som trodde det var en del av inredningen tänkte Niklas och slängde upp plånboken igen och fick den gröna lampan. Tanken slog mig att det var kanske lite väl aggressivt efter bara ett felpip, men kom fram till att han ville nog bara informera mig trotts att han uppenbarligen inte viste vad han pratade om. På betryggande avstånd från herr busschaufför beger vi oss ut från terminalen. Bussen hamnar i den situationen att han skall lämna företräde för en hel bilkö. Efter att ha släppt en bil tröttnade han nog lite men jag tror säkert att det var en olyckshändelse att han kom åt tutan och helljuset när bil nummer två passerar. Att vi sedan flyger ut i kön berodde nog på att han kom åt gasen istället för bromsen. När vi passerade den förskräckta bilen är jag säker på att det var på grund av att busschauffören ville sträcka på armen som den stod som en bom ut ur det lilla förarbåset. Att han gav bilen bredvid fingret kan ha varit följden av att han skulle vinka till någon på andra sidan gatan och det fingret kom upp först. I de följande korsningarna på väg hem händer exakt samma sak och jag börjar tycka att tutor kombinerat med ett specifikt finger antagligen inte är ett sammanträffande. Det måste vara så att han har kommit på att man kan tuta med långfingret och ville helt enkelt dela med sig av denna fina ide...

Det var denna busstur som fick mig att börja fundera på alla de olika tecken folk gör för att visa sitt missnöje. Efter lite funderande kom jag fram till att det finns två kategorier varav den ena är väldigt roande.

Den första så kallade "Hårt hårda kategorin" innefattar dom allra mest drastiska tecken. Här hittar vi tecken som syftar på att huvuden skall rulla, folk skall slåss, suga på saker o.s.v.

Den andra är lite av en gråzon mellan komik och frustration.
På något sätt vill jag placera det berömda fingret här. Vist kan ett utsträckt finger associeras med orden Fuck You. Symboliken dör nog efter att saker står upp i båda fallen. Om jag skall bortse från just Fuck You-innebörden av fingret är det första jag tänker på "kom hit så skall jag klia dig under hakan med mitt finger". Inte det värsta hoten man kan få och av den anledningen har jag så svårt att ta den gesten seriöst.

Gest nr två börjar bli riktigt komisk. Den berömda "hårda blicken". Genom att titta hårt och lite extra länge(inte för länge för vi bor ju i Sverige och obehaglig ögonkontakt vill vi inte ha även om vi är förbannade) skall man förmedla sin ilska. Landet lagom med lättmjölk och hängslen är antagligen det ända plats på jorden där denna metod fungerar som bestraffning. Vill höja ett varningens finger för att använda denna metod utomlands. Att göra det i t.ex. Italien eller Ryssland skulle ligga på samma missnöjes-nivå som att flörta med någon.

Trean på min lista är lite av en personlig favorit. Att lyfta sin arm väldigt manligt och aggressivt samtidigt som man sätter sin andra hand i armvecket och gör en stram min med munnen. Här har jag enorma problem med att förstå det aggressiva i denna gest. När jag ser denna så hör jag bara orden "Kolla vad hårt jag kan slå mig själv i armvecket, nu blev du allt rädd..." . Inte det hårdaste direkt. Den strama minen förvärra bara allt eftersom det oftast ser ut som att han/hon försöker dölja hur ont han/hon fick av att slå sig själv.
Man skulle kunna vända och vrida på det och till slut komma fram till att gesten skall visa på att det är någon form av psykfall man skall slåss mot och denne försöker slå sig själv samtidigt som han/hon hindrar sig. Men åter igen är det en fördel eller nackdel? Döm själva.

För att förbättra eventuellt förlorad svärmorsstatus efter det här inlägget bjuder jag på ett skämt :).
Vad är det för likhet mellan Bay Watch och SJ?
Båda går i slowmotion när det är som mest bråttom.

Höög
/Gunnar

torsdag 11 december 2008

førsta gången jag får sitta vid datorn på kontoret. Vad gør jag då, jo, jag bloggar. Sjælvklart om ovæsentligheter som att det ær otrloligt risky och dumt att sitta hær bloggandes nær jag vet att min Hitlerboss (fast snæll) lurar runt knutarna. Hon ær lite som Big brother. Hon ser en. Hon, hitler; lurade i oss alla att de hade satt upp filmkameror hos alla brukarna så att vi nu skulle få se oss sjælv hur vi jobbar. Det var inte lite kul att se alla svælja hjærtat.

Nu ska vi bli bjudna på lunch hær, sjukt lyxigt før att vara den hæør kommunens offers till de anstællda.

take care =)

pippilottapotta

onsdag 10 december 2008

Djur är fina och Ken is KK


En tiger i svenska skogen ser lite konstigt ut men så är det på nordens ark. Där finns det små mjuka djur som är snälla och stora mjuka djur som är farliga. Den här tigern mår fint i svensk skog och gillar att lata sig i det lummiga svenska landskapet.
Tigern kan nog tänka sig en liten fin ren som denna...låt oss kalla honom svante, han e mjuk och len och delar med sig av sin mule. Tur att svante går i ett egen hägn med pappa rudolf och mamma rita.



Här slappar snöleopardhonan med sina små nyfödda ungar på klippavsatsen i kvällsljuset, en underbar afton helt enkelt...
Och här ligger Ken i Krubban och koosar sig en härlig jul ser det ut att bli...djuren är fina och Ken is KK kort och gott...Ken i Krubban och kvällen är säkrad.

Ett par klassiker kommer här:

För partyjulen- http://listen.grooveshark.com/#/song/Juligen/287279

För mysbiffen-http://listen.grooveshark.com/#/song/T_nd_Ett_Ljus/289448

Doppa nu pepparkakorna ordentligt i glöggen och kör upp den hela vägen i kanelgrottan!

Puss på er alla! BIR

tisdag 9 december 2008

En stillsam jul?

Då lät det som en så bra ide. Det matchade så perfekt med schemat. Lite trevligt jularbete på Volvo inför resan kunde ju inte vara så farligt. Hur kunde jag sälja min själ så enkelt? För x kr/timman har jag skaffat mig en dag som borde bestå av 30timmar om jag skulle hinna med allt jag behöver.
Min dag:
Loggar in på Chalmers kl 07:00, unnar mig aftonbladet i 5min innan samvetet säger ifrån. Därefter går det enbart utför i en fruktansvärd fart. In på mailen och till min glädje har jag fått ett mail från min lärare som säger att ytterligare 2 saker skall vara med på inlämningen idag dvs totalt 3 saker. (Denna extremt prydliga karl avslöjade dagen till ära att han är skateare till vardags och har haft dredds i 10år). Ett frenetiskt klickande på datorn för att hinna bli klar med den andra CAD-modellen för veckan följde. Kl 11 anländer Dyverfors till Volvo redy to do some marklyft with flyttlådor. Möts av en otrolig julmysig stämning, tyvärr far jag fram i och mellan husen i 300knyck så jag hinner inte ens äta en gratis pepparkaka. Efter 6 timmar på kontot så beger jag mig tillbaka till skolan för att ha en föreläsning kl17-19. Denna föreläsare skulle man förövrigt kunna skriva ett helt inlägg om men det tar vi en annan gång. Något av det torraste chalmers producerat men enligt honom själv "en av få beundrare av den fascistbruna kritan...."
Och nu sitter man här och drömmer sig bort till en värld där imodium finns som stolpiller.

Hoppas alla mina kära vänner där ute i eten förstår att jag bara är tillfälligt ur drift. Håll ut jag kommer tillbaka!!

Njut av liver du lever eller avgjut levern i all iver.
/ Gunnar

måndag 8 december 2008

Frågetecknet utklarat...

Vilken kaffetyp är du?

Gottegrisen

Beställer: Kaffe blandat med varm choklad, after eight i botten, tjock vispgrädde och ett lager riven choklad.









Fikapersonlighet: Ska det fikas ska det vara sött och gott. Gottegrisen drömmer sig tillbaka till barndomens kök, då chokladröran i botten av muggen var målet. Surt, svart kaffe är för snipiga kontorsnissar.

Hårdingen


Beställer: En kopp svart kaffe. Straightup.










Fikapersonlighet: Kaféets motsvarighet till Clint Eastwoods Dirty Harry. Inget larv. Här snackar vi ett rejält koffein­intag, likt en blodtransfusion. Möjligen påtår.

Lattemorsan

Beställer: En latte.










Fikapersonlighet: Lattemorsan kan det här med att fika. Barnvagnen parkeras. Latten ska vara stor och lagom krämig och räcka för en tvåtimmarsfika. När stressade reklamare med svettig överläpp försöker komma fram med brickan fnyser Lattemorsan bara och rör behagfullt i sin kopp.

Den medvetne

Beställer: En fairtradeproducerad, ekovänlig kopp kaffe – i medhavd mugg, förstås.











Fikapersonlighet: Den medvetne kan inte blunda för det faktum att tag med muggarna ger tonvis med sopor. Att en stor del av världens kaffe produceras under orättvisa förhållanden. Den medvetne söker sig till fik som stoltserar med ”Ekologiskt” och ”Fairtrade”, och sörplar med gott samvete.

Finsmakaren


Beställer: Espresso.









Fikapersonlighet: Finsmakarens känsliga näsborrar vibrerar kräset. Här sätts baristan på prov. Är kaffet färskrostat? Är bönorna ”Single state” (från en enda gård)? När rengjordes maskinen senast? På lätt darriga knän överlämnar baristan sin skapelse – med hopp om nåd.

Den personliga

Beställer: Iskaffe med smak av hallon.










Fikapersonlighet: Denne fikare vill uttrycka sin personlighet genom sitt kaffe och är något av kaféets Caroline af Ugglas. Kan man sodastreama det? Tillsätta juice? En vanlig latte är – fnys – för den grå massan.

Allergikern

Beställer: Sojalatte.










Fikapersonlighet: Med nervöst stirrande blick iakt­tar Allergikern blandningsprocessen. Här hotar laktosintolerans, glutenintolerans, mjölkallergi eller något annat fasansfullt. ”Du blandar väl inte sojamjölken i den vanliga mjölkkannan?” undrar Allergikern och stressar personalen till små sammanbrott bakom disken.

Keso væljer som oftast lattemorsan!

Till alle jenter...

...som trenger en restyle, eller till alle gutter som trener en mer sexy look!

SE HER!

lördag 6 december 2008

GOT JOOL!

Det ar morkt i kyrkan. Framfor SVF:s luciatag gar ett luciatag version fetare. Och sen kommer sma barn. Sangen ar otight. Den amerikanska lucian har elektriska ljus i haret. De forsoker sjunga pa svenska.
Ett amerikanskt luciatag har inget av den mysiga och fina stamningen som ett svenskt har. De forsoker relatera till sina svenska forfader, men det finns inget fint i det. Bara amerikanskt.
Tomten kommer in mitt i showen och ropar GOT JOOOL! MERRY CHRISTMAS EVERYONE!!
Barnen slar varandra med paketen i huvudet. Och petar varandra med de elektriska ljusen.
Nar luciataget har lamnat lokalen tander de ljuset och satter pa julmusik pa hogsta volym.

Sen ar det dags for mat sager de. JA MAT! vi hade inte atit sen frukost och nu var klockan typ 7 pm. Kakor och saft. Och dans runt granen med svenska flaggor i. Ingen mat.

Gar och lagger mig hungrig och satsar pa den slibbiga frukosten med pannkakor och jordnotssmor...

//Flojten i Seattle

fredag 5 december 2008

varfør sæger man att det lider mot jul?

Så fint med snø! Jag blir helt vit nær jag springer mellan de søte damerna =)

Till mina homies
























Snart ær en supermysig tid øver. Nya spænnande tider tar vid...

onsdag 3 december 2008

Julpussar i vargtimman

Det susar genom livets strid en fläkt av himmelrikets frid, en klang av harpotoner. En aning fyller varje bröst och stilla ljuder Andens röst i jordens alla zoner: O mänsklighet, ställ dörrn på glänt– det är advent, det är advent.

20 flickor klädda i svart med ljus och pepparkaka i hand skrider runt och sjunger denna adventspsalm runt 4-tiden på natten. På varje pepparkaka står olika namn. Namnen på musiklinjens gossar. Varje flicka har valt den pepparkaka på vilken den önskade gossens namn står. Han ska nämligen få bli kysst i natt.
Vissa reagerar med lycka. Andra blir förstummade. En tredje blir ilsken och drar täcket över huvudet. Vissa visar ren förvåning. Flickorna går sjungandes från dörr till dörr. Knackar och går in i rummet. De tända ljusen lyser upp rummet och den utvalda flickan ger gossen sin pepparkaka och kysser honom på kinden.

En uråldrig tradition på SVF. Flickorna sjunger för pojkarna mitt i natten någon gång runt första advent. Och så den lilla pussen.´

Nykyssta packar nu alla gossar och flickor sina väskor. Imorgon styr vi vårt luciatåg mot Seattle. För att lysa upp tillvaron på andra sidan världen.

//Flöjten

biffen i röven om röven

Akta min rumpa, slå mig inte på tjärten. Jag ska smiska dig på röven, nu satte du baken mitt i klaveret. Flytta på din feta häck ditt arsel. Vacker ända du har, smärt stuss kan man ju säga. Den minsta gump jag sett. Lite för dinglig bakdel, shake your ändalykt. Dra upp byxorna jag ser ju skåran. Jag ser din 2:a! Akta så du inte krockar dalen i väggen. Kom så går vi och ta med dig kanelkojjan. Ja vad ska man säga våran allas så kära lilla rumpis har många namn....
Apa
Ass
Avgasrör
Bajjan
Bajlåda
Bajshål
Ballar (skånsk synonym. ja, vad säger man?;)
Brunögat
Brasa
Brumma
Booty
Bajkanalen
Bajjan
Dajmkrysset
Där bak
Där bajset bor
Fisdike
Fisringen
Geggvecket
Gryngången
Heimdalen
Kakaorännan
Kanelen
Kanelkojjan
Krysset
Låda
Mumindalen
Oboybrunnen
Pastejköket
Prutten
Rosetten
Sheriffen
Sketa
Skåran
Biff i Oboybrunnen!

Killar - någon som läser kontaktannonser?

I sådana fall bör ni akta er för dessa uttrycken... :)

Kvinnors svenska i kontaktannonser

i 40-årsåldern = fyller 50 i år

äventyrlig = har legat med alla

vältränad = saknar bröst

medelmåttigt utseende = ful som stryk

vacker = patologisk lögnare

ständigt leende = går på droger

emotionellt säker = går på medicinering

feminist = fet

fri själ = knarkare

rolig = irriterande

new age = kroppshår på fel ställe

öppet sinne = desperat

utåtagerande = pinsamt högljudd

passionerad = sjaskigt fyllo

professionell = bitch

mullig = fet

något överviktigt = sjuklig fetma

Det är jul bara en gång om året

Det är bara jul en gång om året sa det gamla paret och fyllde kundvagnen med varor till barbarnen.

De var så glada när det gick runt i butiken och shoppade.
"Så mycket kul det finns nu förtiden, den här tar vi och den här med...."

Jag blev så inspirerad av deras inställning. Istället för att tänka det är jul varje år, är nya mottot
Det är jul bara en gång om året!

På kvällen när jag gick och handla på Ica kom tanken på det gamla paret tillbaka....
Hmm den goda osten eller den billiga? Färska eller frysta grönsaker?

Det är jul bara en gång om året, det goda alternativet så klart!

Kärlek till er, Mys Muffin

Bilder är en fin uppfinning....





































tisdag 2 december 2008

8/10 möjliga till Oslo

Oslo är inte att leka med, norskar är att leka med. Med en bandare och en rulle avspärrningstejp gav vi oss av (jag och gunnar) vi tänkte sänka oslo. Vi kom till Oslo för att besöka våra kära vänner som bor där. Det första vi åt på norsk mark va tortellini med pesto och olivolja, det första vi drack va corona, det första vid tittade på va toppgear, det andra vi drack va norsk glögg ( ingen höjdare) smakade som varm coca cola med nejlikor. Vi kom fram till efter diskusion med Mikael Johansson att corona smakar mer glögg än norsk glögg.

Vi tejpade oss sedan från Johanssons kvarter över ån och upp för backen mot damernas häng. Vi laddade bandarn och ringde på med förhoppning om att få spela öppningslåten på bandarn på högsta volym i porttelefonen. Det gjorde vi också med det va ingen som svarade...vi gick en sväng och hängde lite vid en kooslig kiosk. Väl inne i lägenheten bjuds det på té och kära återseenden. Efter en trång natt blir det havregrynsfrukost á la sanna storkok med ungnsrostat bröd och kaviar. Bandarn spelar klassisk musik vilket är ett av många rekord som sattes denna helg....

1. Flest sovandes i lägenheten.
2. Störst Grötkok.
3. Först med klassisk musik på Bandarn.
4. Sov med flest tjejer i samma rum.
5. Flest ätande frukost samtidigt.
6. Störst akoholisering i kylen, kylen är alkoholiserad.
7. En tossa från hemtjänsten på en av två fötter i norsk lägenhet.
8. Klassisk musik på bandarn genom norskt lägenhetsfönster.
9. Två bara manliga överkroppar i hallen
10. Avspärrningstejpat Oslo på goa platser.
11. Runda Bislet olympic stadion med bandarn på klassisk musik.
12. Att en rulle avspärrningstejp tar slut under en kväll i Oslo.

Den vildaste natten i Oslo för bandarn och för andra med...norskar som blir tejpade precis som om det va självklart att man tejpar sig med avspärrningstejp lite här och där samtidigt som man skriker och dansar hela natten till 80 och 90talets största hits på en bandare.

Efter en schiicklig natt biffas bröd i ungnen och jannike fyller år. Ett par goa presenter och "ja må hon leva levereras". Sen dricks det murrigt kaffe på british racinggreenstolar serverat av sanna som jobbar mest hela tiden. Halva gänget missar nästan bussen och vi andra går mot julmarknad och operahuset.

En 8/10 helg kort och gott. Har aldrig saknat Bandarn så mycket, men norskar e ju koosliga så den klarar sig nog....

Lyssnar just nu på

http://listen.grooveshark.com/song/The_Impressions_that_I_Get/8010808

måndag 1 december 2008

In a light shade of blue


"If I had 20 million dollars in vault somewhere, baby - It wouldn't matter anyway.."


John Legend's Evolver soundtrackar min vinter och värmer upp gråa dagar. "Take me away" och "Quickly" feat. Brandy är lätt värt att ta ett par lugna minuter ur vardagsschemat för! Idag sitter jag hemma med röd näsa, tredubbla sockar, mjukis, två tröjor och en tjock halsduk lindad typ sju varv runt halsen, en halvliter varmt te med massor av mjölk och honung och snuvar och snorar och har mig.Och allt med Legend som sällskap, såklart :)


"The news said that the sky is falling, the globe is warming, countries waring.. Leaders are lying, time is running.. nowhere to go, baby, nowhere to go.

So Love me Quickly
"


High 5

Oj vilken helg!

Hærligaste på længe! Det bæsta med næra vænner ær att man aldrig behøver sakna dem før att man vet att man kommer ses snart igen. Och nær man ses ær allt så skoj!
Jag ælskar næra vænner!

Speciellt i helgen Ælskade jag mina næra vænner, nær lægenheten blev full av varningstejp och bandaren stod på høgsta volym. Då blir man lycklig, en lyckligt lottad tjej.

Bilder kommer snart...