och det gör ont. Har en känsla av sårad besvikelse och den går inte över. Försöker få den att försvinna med intalning om att jag förtjänar bättre än det där, att allting faktist är bättre och det har fungerat. Ända fram tills man, som man vet att man inte borde göra, kollar runt lite grann. Vet inte om de kommer från nyfikenhet eller bara bekräftelse om att ja, man är faktist lite bättre än det där. Men pang kommer det som en käftsmäll (ni vet en sån där som man inte är beredd på) träffar en rakt i ansiktet, men det är inte där det gör ont... Önskar att jag kunde slå tillbaka men jag kan ingenting göra, istället sitter jag här hemma och kollar ut i mörkret samtidigt som jag ångrar att jag lät nyfikenheten ta över..
Janne
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar