Det var ganska sent på kvällen och vi hade sett på Heroes och satt kvar och snackade lite efteråt. Vi diskuterade ämnet "att stadga sig" med allt vad det innebär.
En kompis till en tjej i min klass gifte sig härom veckan. Det är något jag inte riktigt kan greppa. Inte giftemål alltså, det är verkligen jättefint och jag beundrar folk som vågar ta steget och hoppas verkligen att jag någon gång hittar någon som jag kan tänka mig att gifta mig med. Nej, giftemål har jag inget emot. Men denna tjejen är 19 år. Varför i hela fridens namn gifter man sig när man är 19 år gammal?! Vad vet hon om livet? Hur kan hon veta att det är rätt?
Någon gång i livet kommer man förhoppningsvis att komma till ett stadie då det känns rätt. Rätt att stadga sig. Skaffa barn. Fatta vilket stort steg. Vilket ansvar. Men också vilken lycka. Men fortfarande måste man ju vara säker på att det man gjort är rätt. Fast helt säker är man kanske aldrig. Tvivel finns ju alltid.
Har inga som helst planer på något av ovanstående. Det kommer nog att dröja ett tag innan jag hittar helt rätt i livet. Om jag någonsin gör det. Känner i alla fall att SVF är ännu ett steg i rätt riktning. Mot vad jag vill göra med mitt liv.
Lyssnade förresten på ett föredrag med Gustav Fridolin idag på skolan. Cool kille. Riktigt grym. Fick även chansen att snacka lite med honom efteråt...
Jaja, nu är det dags för den gröna flöjten att sova. Hemma i den stora 120-sängen.
God natt på er!
//Flöjten
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar