Idag hände det!

Historien börjar för cirka ett år sedan. Det var då jag började tjata på min käre vän Peter lite försiktigt att det vore en fin ide om han tog med sina vänner på en tur i en Ribbåt. Från den dag som jag flytta in hos honom har det varit mer ett krav en ett förslag att få åka med de där ***** båtarna för att själv kunna avgöra om de är så fantastiska som han säger. Många gånger har jag fått ett vagt löfte men ändå ett löfte om att få åka med och så även förra veckan. Oräkneliga gånger har detta resulterat i att Peter kommer någon dag innan avfärd och säger att han måste jobba eller dyligt. Idag var just en sådan utlovad dag så igår när Peter säger "Du den där båtturen imorgon..." förväntar jag mig rent insitinktivt att få höra "jag kan tyvärr inte då för jag skall rädda världen" men till min häpna så hör mina öron "kan du fortfarande åka då för jag har fixat värstingbåten".
Laddad som en självmordsbombare vaknade jag upp i morse spänd av förväntningar till en morgon som bjöd på sol och det kunde inte bli bättre. Efter en föreläsning på 1h 45min kommer jag ut ur salen och möts av en grå himel och regn som regnar sådär regnigt som bara regn kan regna. Jag stod där och väntade på att få höra över min axel att det inte skulle bli något men istället var detta tydligen som bäst för att åka båt. 1h senare står vi vid ett litet hus på Eriksberg för att byta om. Eftersom Ribbåtsåkande är ett blött evenemang så skall jag få låna "riktiga" kläder. I god förhoppning om att Peter är mån om att hans närmaste vänner inte skämmer ut sig står jag lugnt och inväntar kläderna. Tyvärr ser jag Peter gå förbi ställningen med de gråa Henry Loyd ställen och istället kommer tillbaka med en gräsligt ful knallröd overall och ett stort leende på läpparna. Tomten hade sett bleck ut om han hade stått brevid mig...
Fullt påklädd beger vi oss till båten. Där var den och den va verkligen en värsting. Ett monster på 11 meter, 12 små sadlar och två diselmotorer på tillsammans 1000hk (för den oinsatta så är det lika mkt som 30st mini cooper). Målet med turen var att Saab skall testa sin nya radar för 25miljoner/styck, som skall säljas på Ullared senare i höst, och vi var försökskaninen.
Efter en stunds småpratande och puttrande ut ur hamninloppet intar jag platsen längst längst fram för där skall det tydligen vara som bäst, man vill ju inte verka mesig. Som en mobbad rikemansunge som själv har hyrt en båt för tolv pers sitter jag där som en röd termometer och krampat håller i sätet. När det blev tummen upp till Peter så... jaa nån typ av vänskap har vi ju för det blev valuta för väntan. Att det va 1000hk tvivlar jag inte en sekund på för 3 sekunder senare for vi fram i 60 knop på en i mina ögon väldigt vågig sjö med regn som känns som spikar i ansiktet. Det mullrar och slår i båten och adrenalinet pumpar men helt plötstligt slår det till i hela kroppen och allt blir tyst. Nog tyckte jag att vi satt lite högre än innan och att vi är på väg nedåt. Det va då jag hörde som en inre röst vad Peter hade sagt till mig innan "Jobba med benen för det kommer att hoppa en del" och då slog tanken mig att gummibåten på anabola nu hade blivit luftburet. Jag hade aldrig kunnat tro att en båt som är 1 meter ifrån att kallas Yacht kunde hoppa så högt... Därefter följde en adrenalinpumpad tur på böljorna de grå i två timmar.
Väl tillbaka i hamn möter jag än en gång ett leende på Peters läppar. Om jag lämnade hamnen som en skapelse av en färgblind designer ser jag nu ut som en korsning mellan tomten och rudolf... att det var kallt om näsan visste jag men det här va pinsamt!
Väldigt va beskrivande det här blev...

Dagens budskap är: ÅK RIB!
Ps. Kära vänner, se Lee Macks stand up! En mardröm för den humorbefriade...Ds

Peace, love and understanding!
/Gunnar