Att välja

Jag ser ungdomar iklädda t-shirts med tryck "Choose your life". Budskap. Stress och press för att leva det bättre livet. Strävan, viljan och ork. Ork att veta. Jag undrar om det är lätt? Är det lätt att välja och får vi verkligen göra det själva eller styrs vi av omgivningen och av samhället? Det måste vara allt runtomrking mig som styr mest. För hade jag varit född mitt i mörka Afrika så hade jag kanske suttit i min hydda gjord av koskit med mina fem HIV-smittade ungar. Hade jag då valt mitt liv?! Kanske hade det varit lycka? Att leva primitivt och omaterialistiskt. "Carpe diem". Nu sitter jag istället här. I Oslo. Kanske har jag skapat, eller förlåt, kanske har samhället gett mig mina HIV-smittade barn till mig fast i en annan form här istället. För de fem små stackarna kommer vi som människor kanske aldrig ifrån. Fast det var ju det med lycka. Välkommen livet. Välj din lycka! Kanske är det den vi väljer? Lyckan. Att välja glädje och sorg. Att välja livet. Är det jag eller är det samhället som ska och som väljer.

Kanske gör vi bäst i att relaxa på tillvaron och vilja välja först när vi levt färdigt. Det är då man borde veta.

Om det är samhället och omgivningen som väljer åt mig så låt mig fånga äventyret utan vetskap om vad som ska komma förrän det lyckats lura mig att jag väljer själv.

Och om det faktiskt är jag som väljer mitt liv, låt mig då få välja när jag levt färdigt. "I'm going to choose my life".



pippilotta